Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteraturanmälan.
Erik Fredlund: Credo Sanctorum communionem
(»Jag tror de heligas gemenskaps), med hänsyn till dess be-
tydelse företrädesvis såsom kultmoment. Studie med praktisk
tillämpning. Upsala L. Norblad 1907. 94 sid. Pris 1: 50.
En »studie med praktisk tillämpning» har kyrkoherde Fred-
lund kallat sin bok. Och för dem, som äro vana att predika
mot de »stela och liflösa dogmerna» och att ringaktande tala
om »teologiska formler», eftersom ju dock — för att citera
det allra vanligaste och dummaste slagordet — »kristendomen
ej är lära utan lif», bör det onekligen vara lärorikt att gifva
akt på, hvad som här händt en svensk kyrkoherde i våra da-
gar: att en gammal symbolhistorisk tvistefråga om den riktiga,
öfversättningen af ett ord i vår äldsta trosformel för honomy
på grund af erfarenheter ute i församlingslifvet, blifvit till en
fråga af omedelbart praktisk betydelse och den mest brännande
aktualitet.
Kyrkoherde Fredlunds läsvärda skrift löper ut i en direkt-
vädjan till 1908 års kyrkomöte, att genom dess försorg i den
apostoliska trosbekännelsen den gamla öfversättningen af ledet
»communionem sanctorum»: »de heliges samfund» måtte utan I
dröjsmål utbytas mot den enligt förf:s mening enda korrekta: »de I
heligas gemenskap». Och man vinner nog lättast en öfverblick |
öfver förf:s framställning, om man läser den såsom ett diskussions-^
inlägg till förmån för detta yrkande.
Förf:s första uppgift blir då helt naturligt att söka upp-
visa den gamla öfversättningens historiska och språkliga orätt
samt att inför samma instanser häfda den af honom föreslagna
öfversättningens ensamberättigande. Den första, negativa, de-
len af denna bevisbörda vållar honom ock inga nämnvärda svå-
righeter. Att ordet »communio» i detta sammanhang ej är att
fatta i konkret (»samfund») utan i abstrakt betydelse (»gemen-
skap»), är ett resultat af senare tiders symbolhistoriska forsk-
ningar, som numera inom alla omdömesgilla kretsar torde kunna
räkna på undantagslöst erkännande. Skälen för denna uppfatt-
ning hafva redan förut på svenska framlagts af E. L. Petters-
son i en synodalafhandling af 1892, och man återfinner dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
