Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURANMALAN 409
slags »contradictio in adjecto». Men härmed afse vi på intet
sätt att försvaga intrycket af förf:s argumentation. Bakom
denna står tydligen på denna punkt en egen bitter erfarenhet.
Så som begreppet »den osynliga kyrkan» med sitt stöd i de
heligas samfund ofta fattats, har det i kyrkobegreppet bragt
in en verkligt ödesdiger dualism, som å ena sidan ledt till
ringaktning för det yttre kyrkosamfundet och å den andra,
medvetet eller ej, stått bakom allehanda mer eller mindre
radikala, mer eller mindre »kyrkofientliga», men alltid i grun-
den oevangeliska och alltid i sin princip oklara försök att i
en eller annan form dock göra den »osynliga» kyrkan synlig,
att bringa en »ren» församling till stånd.
Ej fullt lika lycklig synes oss förf. vara i sitt försök att
uppvisa den positiva vinst, som det kyrkliga medvetandet skulle
göra genom återupptagandet i apostolikum af »de heligas
gemenskap». Han låter oss först (sid. 50 ff.) lyssna till Bugges
utläggning. Denne finner i dessa ord framförallt den tanken
uttryckt, att äfven den ringaste kristne har del i allt detsamma,
som »de största helgon, profeter och apostlar», dessa, hvilkas
bilder så ofta träda förödmjukande fram för oss, ägt och äga,
del i allt det som gifvit dem styrka, del med dem i hela
»det eviga lifvets arf» och därför trots all svaghet del också
i deras sinnelag. Men hur riktigt än hvad Bugge här utför
må vara, kan man dock svårligen — det var härpå vi öfv.
sid. 406 syftade — undgå att finna, att det mindre är en ut-
läggning af orden »de heligas gemenskap» än af den tanke,
som Zahn vill finna i »communio sanctorum»: gemenskap i
det heliga! Och för den tanken ha vi redan det fullödiga
uttrycket i apostolikums närmast följande led: »syndernas för-
låtelse». Närmare hvad orden »de heligas gemenskap» verk-
ligen säga kommer förf. i de antydningar han själf (sid. 77 ff.)
gifver. Dock stanna dessa väsentligen vid ett uppvisande af
det rika illustrationsmaterial till den däri liggande tanken, vi
i vår kultordning äga. En verklig utläggning af själfva denna
tankes innehåll få vi egentligen icke heller här. Så får man
på nytt, liksom vid den historiska undersökningen^ ett intryck
af, att, om än ett rikt idéinnehåll gömmer sig bakom detta
»de heligas gemenskap», det dock ej så alldeles lätt låter
bringa sig till ett enkelt och gripbart uttryck.
Vid så pass många punkter, som för förf. te sig såsom
fullt klara, hafva vi i det föregående nödgats sätta frågetecken,
att det kunde synas, som kunde vårt yrkande ej blifva annat
än ett: in dubiis non agendum! Dock är det en sak, som
hindrar oss från att draga denna slutsats. Nog tro vi, att
Bibelforskaren 1908. Haft. 5 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
