Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTÅ MOSEBOK 1: 1 — 6 11
den 3:dje dagen). Därmed har den första hälften af skapelseverket
fullbordats. Den andra hälften är synbarligen ordnad i
öfverensstämmelse med den första; mot ljuset svara himlakropparna (v.
14—19, den 4:de dagen), mot hafvet, fastlandet och växterna
djuren, som skola lefva i vatten eller på land, och människan (v. 20
—23, den 5:te dagen, v. 24—31, den 6:te dagen). — Utöfver en
sådan allmän uppdelning af skapelsen eller utöfver talet om olika
slags djur (v. 20 f., 24) eller olika slags växter (v. 11 f.) går
berättelsen icke. Det är den nog att på detta sätt ha kort beskrifvit
universum och hänfört det hela till Gud som dess upphofsman.
1. XI begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2OchP
jorden var öde och tom, och mörker var öfver djupet, och
öuds ande sväfvade öfver vattnet. 3Och Gud sade: »Varde
ljus»; och det vardt ljus. 40ch Gud såg, att ljuset var godt;
och Gud skilde ljuset från mörkret. 5Och Gud kallade ljuset
dag, och mörkret kallade han natt. Och det vardt afton, och
det vardt morgon, den första dagen.
6Och Gud sade: »Varde midt i vattnet ett fäste; som
V. 1—S kunna ock öfversättas så: I begynnelsen, då Gud
skapade himmel och jord — jorden var då öde och tom — sade Gud
o. s. v. V. 2 Jorden fanns, men innesluten i vatten, se v. 9. Med den
ofvan angifna öfversättningen blir v. 1 att betrakta som öfverskrift
till det hela. Den kan icke betraktas som uttryck för materiens
skapelse, ty »himmel och jord» är enligt hebreisk åskådning beteckning
för hela den skapade, ordnade världen. V. 2 skulle förresten i detta
fall ha lydt: »Och himmelen och jorden voro öde och tomma», och
himmelen skapas först v. 6. »Öde och tom» eg. ödslighet och tomhet,
hebr. töhu väböhu. »Djupet», hebr. tehöm motsvarar det babyloniska
tiämat, se nedan. V. 1—2 innehålla alltså den tanken, att Gud har
frambragt världen; det hebr. ordet för skapa, bära, betyder frambringa
af intet, användes därför endast om Guds skapande. Men v. 2 låter
förstå, att det vid sidan af Gud existerade en materia, öfver hvilken
dock Guds ande sväfvade, lifgifvande och befruktande. T. 4. Gud
skapar blott genom ett ord. Hans verk är godt i hvarje detalj och i det
hela v. 31. V. 5* Hvad människorna erkänna som gemensam
föreställning och ge uttryck åt i sitt språk får betydelse af en gudomlig
anordning, jfr v. 8, 10. Dagen eller dygnet synes ha räknats från aftonens
inträde till afton. Om det egendomliga räknandet med dagar före solens
skapande se inledning till kap. Y. 6 »Fästet» är tänkt som ett fast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
