Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖBSTA MOSEBOK 2—3 31
guden Marduks första verk, denne omedelbart därefter skapar
människorna; först därefter följa djuren, floderna; växterna
o. s. v. Berättelsens början erinrar ock i sina ordalag något
om den bibliska, i det att där talas om en tid, då »ännu
icke något rör skjutit upp, ännu icke något träd blifvit skapadt»
o. s. v. Föreställningen om en härlig trakt, som bevattnades
af en flod med en därtill hörande kanalanläggning, såsom
berättelsen i beskrifningen af 2. Eden och dess lustgård
v. 8—14 förutsätter, hänvisar ock på Babylonien. Och möjligen
är själfva namnet Eden af samma ursprung = det assyr.
edinu (öken, stepp), ehuru ordet i Israels språkbruk sannolikt
fått en annan betydelse. Åt öster, d. v. s. i fjärran östern
från Palestina räknadt, pekar ju äfven v. 8, likasom de båda
floderna Tigris och Eufrat. 3. Keruberna. Ordet kerubs
härledning och ursprungliga betydelse är oviss, men möjligt är,
att det i alla fall sammanhänger med en babylonisk
föreställning, och att de framför de babyloniska palatsen stående
bevingade gestalterna med hufvud af människa eller örn äro
ett slags motsvarigheter till keruberna, som bevaka ingången
till lifvets träd, se vidare under 5. 4. Föreställningen om ett
lyckligt urtillstånd, en gyllene tidsålder i mänsklighetens
begynnelse, då naturen frivilligt gaf människan hvad hon
behöfde, och då hennes lif ej var grumladt af någon möda eller
någon synd, finnes hos flera folk: perser, inder, greker, romare;
föreställningen om en lustgård, där Gud har sin boning och där
öfvernaturliga gåfvor meddelas genom frukter af underbara
träd, finnes likaledes hos babylonier, inder och perser, och heliga
träd, särskildt lifvets träd, som äfven måste ha varit kändt i
folkliga kretsar inom Israel enligt Ordspr. 3: 18; 11:30; 13: 12
m. fl., förekommer ofta i babyloniska afbildningar. 5.
Föreställingen om ett syndafall har ingen fullständig eller påtaglig
parallell. Väl talas i den babyloniska litteraturen om ett slags
halfgud Adapa, som har tillträde till himmelen och är nära däran att
genom guden Ånu vinna odödlighet (genom erbjuden gudomlig
spis) men går miste därom därigenom, att guden Ea afrådt
honom att mottaga någon spis. Men denna legend har ju intet
att förtälja om ett syndafall utan gifver endast en ny inblick i
de hedniska gudarnas inbördes stridigheter. Af större betydelse
kunde det vara, om man ägde något slags litterär belysning
till följande bild på ett babyloniskt sigill, som ofta i den
populära föreställningen fått tjäna som stöd för den bibliska
berättelsens »historiska» karaktär. På hvardera sidan om ett träd
med frukter sitter en klädd gestalt utsträckande sina händer
mot frukterna. Om de skola föreställa människor eller gudar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
