Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 ’ HJALMAR HOLMQUIST
(1849, ny uppl. 1886), ett högtidsode till Magnus Stenbocks
seger öfver danskarna, buret af verklig patriotisk inspiration.
Hans studium af Englands skönlitteratur var vidtomfattande;
i ett af brefven till Benzelius 1712 föreslår han, att de
förnämste engelska skalderna borde förvärfvas för Uppsala
bibliotek; »här äro ock ståteliga engelska poeter, som äro värda
för sina inventioner ens igenomläsning», och han uppräknar
14 st., däribland alla de viktigaste från 15- och 1600-talen.
Man får icke vid skärskådandet af hans senare lifsverk
förglömma den säregna allmänbildning, som han på detta vis
tidigt förvärfvade.
Denna inskränkte sig ej heller på det humanistiska området
till skönlitteraturen. Han besökte Englands förnämsta
bibliotek, det stora för parochialprästerskapet i London afsedda i
Sion College och det ännu mera berömda Bodleyanska i Oxford.
S. fick ock af bibliotekarien Benzelius i uppdrag att söka för
Uppsala universitets biblioteks räkning förvärfva allt värdefullt,
därvid bredvid naturvetenskapen och, poesien äfven filosofien
tilldrog sig hans särskilda uppmärksamhet. Så läste han med
glädje, om ock med kritik, den platonske mystikern och
högkyrkoprästen John Norr is’ »Reflections upon the Conduct of
Human Life», som, i anslutning till den franske filosofen
Male-branche, söker utnyttja Cartesius’ filosofi för kristendomen i
mystisk anda, på ett sätt som (Jelvis rör sig efter samma linie
som S:s senare tankegång. Med njutning genomgick S. två
gånger den lärde historikern och bittre kritikern Thomas
Bakers »Reflections upon Learning», där denne ville visa upp
odugligheten i samtidens hela bildning; men äfven gent emot
dennes glänsande framställning bevarade S. sin kritik. Det
lider väl intet tvifvel, att S. redan nu under studiet af
Carte-siansk filosofi lika väl som Newtons nya kosmologi och under
slitningarna mellan bägge dessa (striden pågick i England
lifligt) lagt grunden till den naturfilosofi, som sedermera skulle
intaga en så central plats i hans lifsgärning, och där Cartesius
och Newton skulle bägge få lämna sitt bidrag. Vid studiet
af S:s egendomliga utveckling får man icke glömma den unge
studentens vistelse i England.
Huru hastigt äfven hans personlighet, både hans omdöme,
handlingskraft och själfm ed vet enhet mognade under dessa år,
därom hafva de ofvan anförda bref citaten och kritiska
yttrandena gifvit vittnesbörd. Det religiösa synes alldeles hafva
sjunkit ned i bakgrunden; äfven de fromma slutönskningarna
i brefven försvinna. Öfverhufvud ter han sig vid slutet af
London vistelsen som en nykter kritiker, med en god portion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
