Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 E. STAVE
babylonierna. Också de talade om ett urtillstånd i världens
begynnelse. Men de talade samtidigt om gudarnas uppkomst
och de visste att förtälja, att den närvarande världen
uppkommit genom en strid inom själfva gudavärlden; på en sådan
strid bland gudarne berodde ock i mycket enligt deras,
likasom enligt andra främmande folks, föreställningar världens
bestånd och historiens och de enskildas öden. Israels Gud
åter är till från evighet; han danar sin värld allenast genom
makten af sitt ord, och han uppehåller och leder världen efter
sin goda och heliga vilja. Just därför kan den fromme
utbrista : »Hela jorden frukte Herren, för honom bäfve alla som
bo på jordens krets. Ty han sade och det vardt; han bjöd
och det stod där» (Ps. 33: 9). Eller: »Herre, du är min
tillflykt från släkte till släkte. Förrän bergen blefvo till och du
frambragte jorden och världen, ja, från evighet till evighet är
du, o Gud» (Ps. 90:1—2).
2. Att Gud är fullt själfständig i förhållande till världen
och att han skapat den efter sin vilja, betyder, när man
betraktar saken från världens ståndpunkt, atfc denna är ett uttryck
för hans godhet och vishet. Detta uttalar skapelseberättelsen
med det för de särskilda skapelsehandlingarna upprepade »Gud
såg, att det var godt» och det afslutande: »Och Gud såg på
allt som han hade gjort, och se det var mycket godt». I dessa
ord, som naturligtvis också gälla om uppehållelsen och försynen,
ligger tillika en vink till människorna, huru de ha att betrakta
denna värld. En lefvande kristen och en troende israelit kunna räcka
hvarandra handen i en sann optimism. På denna åskådning om
världen såsom ett uttryck af den gode Gudens vilja och vishet
beror ock Jesu flitiga användning af naturens och
människovärldens förhållanden för att belysa förhållandena i Guds rike.
Jesu liknelser vore omöjliga, om evighetens värld icke på
något sätt vore afspeglad i timlighetens värld. Och på samma
åskådning hvilar ock Paulus’ stora ord: »Men vi veta, att för
dem som älska Gud samverkar allt till det bästa» (Rom. 8: 28).
För den moderna nutidsmänniskan, som förlorat tron på en
allgod Gud, är ställningen just icke bättre än för de gamla
hedningarna. För dessas stridande gudamakter, åt hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
