Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANVISNINGAK OCH RÅD OM GAMLA TESTAMENTET 67
af Guds härlighet och med uppgift att råda öfver världen, såg
han för tillfället bort från människans affall från Gud och
hennes förfelande af sin bestämmelse. Att förneka detta hade
naturligtvis icke kunnat falla honom in, så mycket mindre som
han talar om »ovänner» och stridslystna (»hämndgiriga») fiender
till den Gud, som hans folk skall bekänna i världen. Men han
fäster sig för tillfället icke vid denna sida, därför att han nu
ser på människan, sådan hon är som Guds afbild och med
hänsyn till sin bestämmelse. Hon är då icke blott en
karrikatyr af skaparens tanke, det finns ännu något af hans ideal kvar
hos kronan på hans skapelse. Och en sådan betraktelse af
människan ligger också till grund för Jesu predikan. En jordisk
fader, som ju icke räcker sitt barn sten i stället för bröd, kan
just därför tjäna till en uppmuntran för Jesu lärjungar, som
genom honom lärt känna den himmelske fadern (Matt. 7: 7—11);
och en jordisk faders förhållande till sin förlorade men
återfunne son kan användas som bild för att uttrycka den
himmelske faderns sinnelag mot ångrande publikaner och syndare
(Luk. 15).
6. Det herravälde öfver världen, som psalmisten talar om,
är af mera naturlig art, det tillhör människan af naturen såsom
människa. Men Gamla testamentet känner ock ett människans
herravälde öfver världen, som består däri, att hon i tron på
Gud känner sig höjd öfver alla vidrigheter och midt i själfva
lidandet triumferande kan utropa; »Om än min kropp och själ
försmäkta, så är dock Gud mitt hjärtas klippa och min del
evinnerligen» (Ps. 73: 26). Och samma bekännelse upprepas
i ännu mera triumferande ton i Nya testamentet: »Jag är viss
att hvarken död eller lif, hvarken änglar eller andefurstar,
hvarken något som nu är eller något som skall komma, hvarken
någon makt i höjden eller någon makt i djupet, ej heller något
annat skapadt skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus
Jesus vår Herre.» (Rom. 8: 38 f.).
Ps. 39.x
Psalmens förf. har synbarligen lidit mycket och han lider
ännu. »Hör min bön, o Herre, och lyssna till mitt rop, tig
icke vid mina tårar», beder han (v. 13), och han begär endast
en liten lindring i lidandet: »Vänd ifrån mig din blick, att jag
må vederkvickas (eg. att mitt ansikte må stråla upp), innan
jag går hädan och icke mer är till» (v. 14). Och dock ligger
1 Därifrån aftonsångstexten är hämtad för årets första bönedag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
