Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTEKATUJIANMÄLAN 77
försöket sett dagen efter det andra, både inom och utom den
gamla Tiibingerskolans läger. En Albrecht Ritschl sökte t. ex. i
motsats till Baur göra gällande, att den gammalkatolska kyrkan
närmast är att betrakta som ett led i utvecklingen af den
kristendom, som räknade sina medlemmar från f. d. hedningar;
judekristendomen visade sig enligt R. utan förmåga af historisk
utveckling. I anslutning till Ritschl har en A. Harnack
likaledes gjort gällande, att judekristendomen som ett helt eller i
olika riktningar icke varit någon afgörande faktor inom
kristendomens utveckling till katolicism. Den gammalkatolska kyrkan
har uppstått på hedna-kristen grund. Men väsentliga judiska
element finnas i kristendomen och judisk anda och judisk
litteratur ha fått ökadt inträde i kristendomens vidare utveckling.
Förf. till ofvanstående digra afhandling är docent vid
Berlins universitet och han har naturligen icke kunnat undgå att
röna intryck af Harnack. Också enligt hans uppfattning har
judekristendomen icke haft någon betydelse för uppkomsten af
den gammalkatolska kyrkan. Åt andra förklaringar vill han
gifva det berättigande, som en sansad pröfning gifver vid
handen: att på tider af andlig lifaktighet följa tider af tröghet
och torka, att hvad som funnits till som personlig känsla och
kraft, så småningom öfvergår till vana och sed, att religionens
öfvergång till yttre stadgade former har sin stora betydelse
för människorna, framför allt för den stora massans uppfostran
m. m. Han är också villig att medgifva, att ett synkretistiskt
inflytande från hedendomen gjort sig gällande inom kristendomen.
Särskildt var det helleniserande inflytelser som bidrogo till den
katolska kyrkans uppkomst. Det lagiska kynnet, den ensidiga
moralismen, lärans stora uppskattning äro drag som gå tillbaka till
hellenismen. Men hvad han framför allt vill framhålla är, att
judendomen (icke judekristendom!) varit en af de förnämsta
faktorerna, som samverkat till den gammalkatolska kyrkans
uppkomst. Med judendomen var ju kristendomen från början
nära förenad. Jesus verkade uteslutande bland judarne. De
första kristna missionärerna voro judar, och tack vare judarne
i diaspora kunde evangeliet få en snabb utbredning bland
hedningarna. »Den vulgära kristendomen blef länge starkt
judiskt färgad.» När sedan anden i det af Jesus förkunnade
evangeliet började blifva slapp och matt, kom judendomen att
få ny betydelse för de troende. I Gamla testamentet hade man
ett stöd mot den falska gnosis och där hämtade man beviset
för de kristna trostankarna. Men samtidigt härmed förlorade
de evangeliska tankarna, som Jesus och en Paulus uttalat,
mycket af sin friskhet och sitt djup och den äkta ursprungliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
