Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 8 LITTERATURANMÄLAN
kristendomen ersattes eller uppblandades med hvarjehanda
judiskt färgade föreställningar.
Beviset härpå finner förf. först i de apostoliska fädernas
skrifter, hvilkas innehåll han därför analyserar och
sammanfattande framställer. Dessa skrifter »visa, säger han, redan i
sin kärna de moment, som bilda den katolska kyrkans väsen.»
Det andra steget i utvecklingen utgöres af apologeternas
skrifter. Dessas intresse går ut på att förståndsmässigt utveckla
det kristliga medvetandets innehåll, att på filosofisk väg utfinna
bevis för evangeliet inför den hedniska världen och att rörande
frågorna om Gud, sedligheten och odödligheten häfda
kristendomens egendomlighet gent emot främmande åskådningar. Men
härvid betrakta apologeterna kristendomen mera som en
lagreligion än som en nådes-religion. Kristus och hans verk ses
från gammaltestamentlig synpunkt såsom medel och hjälp att
genom laglydnad skaffa sig lön o. s. v.
Om förf. framställning är för öfrigt att säga, att den
utmärker sig för enkelhet och måttfullhet. Här och hvar hade
man önskat skarpare linjer uppdragna och i allmänhet större
koncentration. Icke så få upprepningar kunna betecknas som
öfverflödiga. I bedömandet af de bibliska skrifterna och deras
affattning ådagalägger förf. snarare en viss måttfullhet än
radikalism. E. S.
Ernst Sellin: Das Båtset des deuterojesajanischen Buclies.
Leipzig 1908. A. Deicherfsche verlagsbuchhandtung Nachf.
(Georg JBöhme) 150 sid. Pris 3 Mark.
För den äldre uppfattningen innehöllo profetiorna om
Herrens tjänare i Jes. 40—66 ingen egentlig gåta. Tvärtom —
man såg i dem en historiskt oförmedlad och direkt förutsägelse
om Jesus Kristus och betraktade dem som ett hufvudsakligt
bevis för kristendomens grundsanningar. Det väsentliga i denna
uppfattning förblir ännu alltjämt orubbadt inför en sansad och
objektiv forskning. Äfven förf. till ofvanstående skrift afslutar
sin framställning med den bekännelsen, att dessa profetior fått
sin slutgiltiga fullbordan i Jesus Kristus.
Att han icke dess mindre kan tala om de ifrågavarande
utsagorna i kap. 42; 49; 50; 52—53 som en gåta, ja som den
egentliga gåtan i Deutero-Jesajas bok, sammanhänger med
den nyare forskningens intresse att finna den historiska och
psykologiska förmedlingen, den af särskilda yttre och inre
faktorer betingade uppkomsten af de profetiska tankarna.
Hufvudtanken i dessa profetiska utsagor om Herrens tjänare är
ju tydligen den om det ställföreträdande lidandet, lidandet som
bäres i tålamod och tro för andras skull och just därför blir ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
