Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA MOSEBOK 4: 10—15 83
der?» 10Då sade han: »Hvad har du gjort? Hör, din broders
blod ropar till mig från jorden. n Så vare du nu förbannad
och förvisad ifrån åkerjorden, som har öppnat sin mun för
att mottaga din broders blod af din hand. 12 När du brukar
jorden, skall den icke mer gifva dig sin gröda. Ostadig och
flyktig skall du blifva på jorden.» 13Då sade Kain till Jahve:
»Min missgärning är större, än att jag kan bära den. 14Se,
du drifver mig nu bort ifrån åkerjorden, och jag måste gömma
mig undan för ditt ansikte. Ostadig och flyktig skall jag blifva
på jorden, och så skall ske, att hvemhelst som möter mig,
han dräper mig.» 15Men Jahve sade till honom: »Nej, ty Kain
skall blifva hämnad sjufaldt, hvemhelst som dräper honom.»
Och Jahve satte ett tecken till skydd för Kain, så att ingen
der. Grundt:s verb för »taga vara på» användes just om herdens
vård. V. 10 f. Men Jahve går vidare i undersökningen och
förehåller mördaren hans brott. Kain kan ej undkomma den
gudomlige domaren, men han erkänner dock ej sin skuld. Utgjutet blod
ropar på hämnd, och om människor icke höra ropet, hör Gud det, se
Job 16:18, Hes. 24: 7 f., 1 Mos. 9:5. V. 11 f. eg. »förbannad från» =
förbannad och förvisad från. Sedan jorden druckit blodet af Kains
broder (jfr till den poetiska bilden 4 Mos. 16: 32), skall den icke mer
bära någon frukt åt honom. Utan någon fast boningsort skall han
blifva en kringirrande flykting, och hans ostadiga lif är ett uttryck
för hans inre sinnesförfattning, där fridlöshet nu måste råda, jfr
Ordspr. 28:17. V. 13 f. Kain känner ingen ånger, men bäfvar för
straffet. »Missgärningen», d. v. s. hufvudsakligen följderna af den
synas honom för tunga. Därför beder han ej om förlåtelse utan blott
om lindring i straffet. Ehuru språkligt möjlig passar därför
öfversättningen: »min missgärning är större, än att den kan förlåtas»,
icke till sammanhanget. Kain fruktar blodshämnd för sitt brott
från den mördades sida, han lefver alltså i ett samfund, där en sådan
hämnd utvecklat sig till sed. Om någon motsägelse mellan detta och
styckets plats och sammanhanget i boken har red., som det synes,
icke varit medveten. V. 15 »Nej, ty», eg. »Därför», att Kain har
skäl för sina ord, skall hans straff ej bli så hårdt: han själf skall
skyddas, hämnas 7-faldt, d. v. s. 7 af mördarens släkt skola få
plikta med lifvet, ifall han blifver dödad. Gud vill alltså sätta
en skranka för de blodiga fejder, som måste fortgå i det oändliga,
ifall blodshämndens lag skall tillämpas. Detta syfte tjänar äfven
»tecknet», som Kain tankes ha burit på sig. Man observere, att
detta alltså är meningen med »Kainsmärket». V. 16. Så vandrar K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
