Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA MOSEBOK 4: 1 7 85
ständigt hade att frukta Kains vilda sinnesart. Men kombinationen
är mera skarpsinnig än vinstgifvande; ty ingen af dess upphofsmän
har lyckats finna en påtaglig och passande historisk motsvarighet
till den antagna situationen, ännu mindre förklara, hvarför Kain
betraktas som en af den gudomliga straffdomen träffad f. d.
åkerbrukare.
17 Och Kain kände sin hustru, och hon blef hafvande ochJ
födde Hanok. Och han byggde en stad och kallade den staden
Hanok, efter sin sons namn. 18Och åt Hanok föddes Irad,
V. 17—24: Kains stamträd. Detta stycke har till syfte att gifva
en föreställning om mänsklighetens utveckling och civilisationens
framsteg. Kain blir en stadsbyggare, Jabal blir stamfader till alla
nomader, Jubal för alla musikanter, Tubal-Kain för alla koppar- och
järnsmeder. Att på ett sådant stycke ställa anspråket att meddela
verklig historia vore lika oriktigt som att mena, att kap. 5 vore
verklig historia. Civilisationen har icke börjat med stadslif och
uppfinning af musikinstrument. Bronsåldern gick före järnåldern
och därförut en stenålder, hvarom berättelsen icke gifver någon
antydan. Och före nomadlif har legat ett stadium, då man lifnärde
sig af jakt ock fiske. Bortsedt från styckets sammanhang i Genesis,
får man det intrycket, att det vill gifva en förklaring till uppkomsten
af civilisationen på dess egen tid: Lemeks söner äro stamfäder till
alla nomader, alla musikanter och alla smeder. Däraf tyckes framgå,
att detta stycke icke känt eller tagit hänsyn till floden, ty i annat
fall väntade man, att Noa skulle ha tagit alla dessa uppfinningar med
sig i arken, eller få höra att de efter floden måst göras om. Men
någon sådan upplysning få vi icke. V. 17. Frågan, hvarifrån Kain
fått sin hustru, har red. tydligen icke känt. Att stycket kan tala
om Kains giftermål, beror därpå, att det ursprungligen icke hört
till berättelsen om de allra första människorna. Hanok, hebr.
chanök, skulle för israelitiska öron betyda: invigning, men hvad det
ursprungligen betydde; är ovisst, då man ej vet, om Israel fått
namnet från annat håll eller om det är inhemskt. Man har uttalat den
förmodan, att det icke var Kain utan hans son Hanok som byggde
den här omtalade staden; i st. för keschem benö bör, menar man.
troligen läsas: kischmö: efter sitt namn, hvarvid Hanok blir subjekt.
Genom en sådan textändring försvinner visserligen den motsägelse,,
som finnes mellan brodermördaren Kain och stadsbyggaren Kain,
som efter v. 12 ej kunna vara samma person; men ändringen har
intet stöd i de gamla öfversättningarna. V. 18. »Irad födde», aflade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
