Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 FÖRSTA MOSEBOK 4: 18 — 2 2
och Irad födde Mehujael, och Mehujael födde Metusael, och
Metusael födde Lemek. 19Men Lemek tog sig två hustrur;
den ena hette Ada, den andra Silla. 20Och Ada födde Jabal;
han blef stamfader för dem som bo i tält och idka
boskapsskötsel. 21Och hans broder hette Jubal; han blef stamfader
för alla dem som handtera harpa och pipa. 22 Men Silla födde
ock en son, Tubal-Kain; han <blef stamfader för alla dem, som
hebr. jälad; detta är J:s språkbruk. P begagnar i detta fall Hifil: hölid,
jfr kap. 5. Ordalydelsen af namnet på Irads son är något olika angifven:
MT antingen mechwjaél eller mechijjael (måhända: slagen af Gud). G
återger ordet med MocitqX, som synes förutsätta machjfél eller mechajjfél:
Gud gifver mig lif. Metusael, hebr. metuschael, torde motsvara ett
assyr. mutu-schailu: gudsman. V. 19. Lemek inför polygami, som
emellertid här knappast torde betraktas såsom något orätt, då
icke ens patriarkerna tadlas därför. V. 20. Lemek blir fader till
tre söner, på samma sätt som Noa. Lemeks namn är omöjligt att
tyda, Ada (hebr. ’ädä) betyder prydnad, Silla (hebr. silla) skugga.
Jabals och Jubals namn äro ovissa till sin betydelse. Till den förre
hänföres det nomadiserande lifvet, till den senare alla musikanter.
Här liksom i fråga om den tredje sonen synes yrkesskickligheten gå i
arf inom en släkt. V. 21. Harpa, hebr. hinnor, ett stränginstrument,
motsvarande ungefär vårt: luta; pipa, förmodligen ett instrument
motsvarande den enkla herdeflöjten. V. 22. Tubal-Kain, »Kains
Tubal» 1. smeden Tubal, blir upphofsman till alla slags verktyg af
koppar och järn; källan har således ingen kännedom om en
föregående stenålder, men möjligen en aning om att brons gick före järnet.
Grundtexten är här mycket konstlad och knappast möjlig att återge :
»en smed (hamrare) af allehanda skärande (?) af koppar och järn».
Ofvanstående öfversättning hvilar på: ’abl kol lötesch och utlämnande
af chöresch, som troligen endast är förklaring till det mera sällsynta
lötesch. Naama, hebr. = den behagliga, var förmodligen en välkänd
gestalt ibland berättarens samtida, så att han endast behöfde göra
en kort erinran om hennes släktskapsförhållande till Tubal-Kain.
Den kultur, för hvilken berättelsen sålunda redogjort, har den
sannolikt icke betraktat som något ondt. Icke ens den
omständigheten, att dessa kulturella framsteg gjorts inom Kains släkt, får anses
som ett afgjordt bevis därpå, att källan betraktat dem såsom
förkastliga. Af intresse är, att berättelsen enligt sammanhanget förlägger
denna kultur långt tillbaka i tiden, långt före floden, därmed indirekt
erkännande, att Israel är ett ungt folk. Ännu viktigare är, att
upphofsmännen till dessa framsteg här äro tänkta som människor, enligt
fenicier och babylonier ha gudarna en god del att göra med dylika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
