Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 GUNNAR RUDBERG
att man kan känna sig tveksam inför det faktum, hvarpå han
vill grunda sin stolta byggnad, liksom man möjligen kan tycka,
att en och annan viktig byggnadssten fattas. Några synpunkter
för en opposition böra dock kunna lämnas. Som allmänt
direktiv anser jag följande ord af Wilaniovitz1 synnerligen
träffande: »Der christliche Gebrauch ist irgendwann und wo
auf Grund des allgemeinen Gebrauches, der nicht verständlich
war, konstituiert und verständlich gemacht. Das ist
merk-wiirdig genug, auch die Folgen hat Traube glänzend dargestellt,
aber die Grundlage hat er verkannt, weil ihm die griechischen
Dinge fern lagen.»
Först kan anmärkas, att Traube antagit; men ej uppvisat
sambandet mellan hebreiskan och grekiskan på ifrågavarande
område. Något naturligt samband existerar ej mellan Toras
förgyllda Guds-namn och 0C eller KC, ej heller mellan det
vokallösa Hin1 och 0C.2 Om principen varit vokallöshet, har
den redan glömts, då KC bildades; vi skulle ju väntat KPC,
som ej finns — om nu KC är yngre än ÖC, hvilket ej kan
bevisas. Principen borde väl ha lämnat något enda spår efter
sig. Och om KC vore det äldsta, bildadt efter nw, förstår
man absolut intet samband med ordet i hebreiskan. Att denna
godtyckliga bildning skulle skapat hela den följande
utvecklingen af kontraktionen, förefaller a priori ej troligt, — Det
hebreiska ursprunget, som ej är bevisadt, fasthålles konsekvent
genom hela verket. Det framhålles i det ofta återkommande
talet om hebraiserande (vokallös) skrifning;3 vid det gotiska
gf) med dess omtvistade upplösning talar Traube om en slöja
öfver det heliga namnet, lik den som låg öfver det judiska
tetragrammet; slutligen anser han, att Luthers olika skrifningar
1 Byzantin. Zeitschrift, anf. st.
2 Detta erkänna också de, som eljest beundra Traubes hypotes
mycket starkt, såsom Knimbacher i Beilage zur Allgem, Zeit., 220.
sid. 372; han anser hypotesen »geistreich» och i besittning af »innere
Wahrscheinlichkeit».
8 Hit har väl felaktigt räknats AAYA (med och utan streck), som
ej är förkortad t alls, då Y är = Y + L — Man kan kanske jämföra de
grekiska transskriptionerna af lat. ord: Qiärinins blir Kuptvio;, aqtdlo
dxwXojv etc. Se Blass, Gramm. des neutest. Grieehisch*, sid. 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
