Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERAT URÅNMÄLÅN 1 5 3
salem började resa sig ur aska och grus, var altaret på tempelplatsen
det första som byggdes; i detta afseende anser K., att Esras f. ö.
starkt öfverarbetade 3 kap. är historiskt tillförlitligt. Serubabels
tempelbyggnad gjorde med detta altare ingen ändring; detta hade
redan från början uppförts i den storlek, att det skulle kunna lämpa
sig för den nya tempelbyggnaden, hvilken som bekant fick ganska
måttliga dimensioner. Ej heller på detta efterexiliska altare anser
K. Kromstens måttuppgifter utan vidare tillämpliga. Dessa väldiga
dimensioner, som så ofta tillagts det Salomoniska altaret och altarne
under den följande förexiliska och närmast efterexiliska tiden, gälla enl.
Kittel blott Kromstens egen tid. Då hade, till följd af de förändringar
i tempeltjänsten, som den växande hierarkiska riktningen genomfört,
en utvidgning af det gamla altaret blifvit nödvändig och den
inhemska såväl som den diasporiska judendomens vid dennna tid växande
makt hade gjort denna ombyggnad möjlig. Kromstens altare var
omkr. 20 alnar i fyrkant, hvilket väl passar samman med åtskilliga
af de gamla urholkningarna i klippan, som därigenom kommo till
användning. Sedan detta sålunda utvidgade altare efter syrernas
invasion (I Makk. 1: 54, 59) vanhelgats, uppbyggdes ett alldeles
liknande igen. Herodes’ nya altarbyggnad medförde däremot
åtskilliga ändringar: först och främst en betydande utvidgning i fyrkant
åt alla håll, så att hela klippan öfverbyggdes med undantag af ett
obetydligt hörn rakt i söder; vidare anordnandet af en uppgång till
altaret på södra sidan. De mått och beskrifningar, Mischna Midd.
HI ger på detta altare, anser K. i hufvudsak riktiga, hvaremot Josefus,
ofta åberopade skildring torde innehålla en betydlig öfverdrift. •—
Det är en växlande historia, som den heliga klippan med sina altaren
sålunda representerar, från det första klippaltaret på det ensliga
Jebuseerberget till den praktfulla byggnaden i Herodes’ tempel; de
viktigaste händelserna i Israels lif afspegla sig i dess öden. Men
från det herodianska templets förstöring genom Titus har denna,
klippspets ej undergått någon väsentlig förändring, detta är också
ett af resultaten i Kittels undersökning. Hvarken vid korstågen ha,
såsom Tobler m. fl. antagit, några viktigare ändringar i själfva
klippans form vidtagits, om också ett altare där åter för en kort
tid upprestes; ej heller vid museimännens återeröfring däraf, då
endast klippan åter blottades på det sätt, hvari den sedan förblifvit
till våra dagar; än mindre hade förut någon ändring skett vid Hadriani
eller Juliani byggnadsarbeten på tempelplatsen. Därför har klippan
också, på det sätt vi ofvan sett, kunnat vittna just oin de längst
förgångna, men på samma gång mest intressanta perioderna i sin
historia. — Den andra af Kittels uppsatser bär öfverskriften: Det
primitiva klippaltaret och dess gudom och behandlar således ett
ämne, som i mycket har beröring med det förra. Det är egentligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
