Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTEItÅTURANMÄLAN 161
den visar sig hålla profvet för den kommande granskningen, kan
bli af stor betydelse äfven för andra efterexiliska problems
behandling. Eothstein påpekar i slutet af sitt arbete dess eventuella
inflytande t. ex. på Sakarja- och Tritojesaja-frågorna, ej mindre än
på uppfattningen i öfrigt af förhållandet mellan efterexilisk och
för-exilisk föreställningsvärld.
Det fjärde häftet af den Kittelska serien utgör en undersökning
af professor Max Löhr öfver »JDie Stellung der Weibes m
Jahve-Beligion und-Kult.» Med utgångspunkt i den afvärjande hållning
den israelitiska lagstiftningen (Esra 4: 16, Deut. 7: 4 m. fl.), tydligen
af fruktan för afgudadyrkans inträngande, intager mot blandade
äktenskap, ej mindre än i de faktiska exempel på en kvinnornas
religionssynkretistiska inverkan som Israels historia har att uppvisa
(Num. 25: 1, 1 Kon. 16: 31 m. fl.), framställer L. först den frågan,
om möjligen Jahvereligionens egen beskaffenhet i det gamla Israel
kan ha gifvit anledningen därtill, i det den, såsom t. ex. Wellhausen
och Smend förmodat, varit »wesentlich Sache der Männer» och lämnat
kvinnornas religiösa behof otillfredställda. Den följande undersökningen
afser att visa, hurusom detta åtminstone under den israelitiska tiden
icke varit förhållandet; däremot kan det möjligen sägas gälla om
den senare judiska församlingens kult. ■— Först inriktar han sin
undersökning på de kvinnliga egennamnen i Israel, hvilka bruka höra
till de oftast anförda argumenten för Jahvereligionens okvinnliga
karaktär. Efter att först ha genomgått omkring 100 kvinnliga
egennamn, klassificerar han dessa efter både betydelse och kronologi
och kommer visserligen till det resultat, att endast ett fåtal af dessa
äro theofora, resp. innehållande Jahves namn, men framhäfver
samtidigt det oberättigade i att af denna rent yttre omständighet draga
några mera vidtgående religionshistoriska slutsatser. — I fråga om
själfva namngifvandet, som därefter undersökes, påpekar L., att under
äldre tid modern ofta var den som gaf sitt barn namn och att den
religiösa faktorn här liksom vid födelsen spelat en ganska stor roll,
något som knappt talar för Jahve-religionens manliga exklusivitet.
— Ännu en sak, som kan bidraga till problemets klargörande är
frågan om kvinnans sociala ställning i Israel. Hvad denna beträffar,
påpekar L., huru visserligen den formella rätten ställer kvinnan
ganska lågt (Ex. 21: 3, Deut, 29: 10 m. fl.), men att hon i
verkligheten såsom maka och moder intog en ganska hög position: både
vid arbetet och vid festliga tillfällen, både vid politiskt och vid
kultuellt stora ögonblick af Israels historia möta vi henne vid
mannens sida. — Kvinnan har oinskränkt tillträde till Jahve, såsom bl.
a. Hannas, Rebeckas och Abigails exempel visa (I Sam. 1, Gen.
25: 22 samt I Sam. 25: 22). Äfven har kvinnan liksom mannen
rätt att afge högtidliga löften inför Herren, hvarom särskildt Hannas
Bibelforskaren 1909. Haft. 2. \\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
