Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTEEATUEANMÄLAN 237
religiös kunskapteori som redan i hans vändning till historifilosofi
och metafysik. Aldrig är hans polemik så till ytterlighet skarp,
som när han strider mot en blott fenomenologisk religionsforskning.
Och han kan härvid icke dölja sig, att hans ifriga försvar af det
transcendenta i religionen, det transeendenta gudsbegreppet,
uppenbarelsen, den allmänna supranaturalismen samt värdesättandet af
kristendomen s&soin den enastående och hittills oöfverträffade
uppenbarelsen, i grunden beror på trosomdömen — ej på exakta och
allmängiltigt vetenskapliga undersökningar. »Hans djupa
transcen-denskänsla, han metafysiska personlighetstro, hans urkraftiga
uppenbarelsemystik reagera oaflåtligen mot verklighetens immanensering,»
skrifver Hunzinger, Resultatet blir därför en kompromiss, hvarvid
styrkan i den religiösa positionen leder till svaghet i den metodiska
och tvärtom. Den framstående systematikerns »staunenswerte
Geis-tesarbeit» visar oss därför, slutar Hunzinger, hvad vi inom teologien
länge vetat och aldrig borde glömma bort, att den subjektiva
religiösa erfarenheten och trosomdömet har afgörande betydelse för den
teoretiska bearbetningen af religionen och kristendomen.
För hvar och en, som äger någon närmare förtrogenhet med
Troeltschs tankearbete, torde det stå klart, att en spänning
mellan olikartade motiv verkligen rör sig inom detsamma. Och det
kan vara förtjänstfullt för den fortsatta diskussionen att så klart
som Hunzinger gjort ha fästat uppmärksamheten härpå. Äfven i
själfva grundtanken att trosomdömet på ett helt annat sätt än hos
Troeltseh måste principiellt betonas instämmer jag med Hunzinger.
Hade Troeltsch fästat tillbörligt afseende vid denna sida i sin egen
tankegång, skulle han knappast ha kunnat så obetingadt som nu
på vissa punkter sker skjuta densamma åsido. Med ett sådant
undanskjutande är en dubbel fara förbunden. Dels måste följden
bli en brist i metodiskt hänseende, alldenstund den metodologiska
undersökningen icke kommer till klart medvetande om den faktiska
styrkan i spänningen mellan de motsatta motiven; dels vållar samma
omständighet, att det specifikt kristliga riskerar att undanskymmas
eller upplösas. En motsatt, icke ovanlig ståndpunkt åter, som
negligerar spänningen utifrån de egna trosomdömenas ståndpunkt, kan
lätt leda till att det vetenskapliga allvaret går förloradt. Det
nuvarande religionsläget synes just få sin karaktär af en dylik
spännings förefintlighet, och det måste under sådana förhållanden
ovilkorligen lända till den teologiska metodologiens fördel, om den
har blicken öppen för detta faktum, granskande dess förmenta och
verkliga innebörd, medan en alltför snar lösning med undanskjutande
eller bagatelliserande af den ena eller andra sidan icke kan föra
framåt. Det kan vara så, att man i själfva verket känner spän-?
ningen vida lifligare och arbetar intensivare med den, än man
egentligen vill medge — så torde fallet vara med Troeltsch.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
