Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTÅ MOSEBOK 15: 1—4 283
15. xEn tid härefter kom Jahves ord i en syn till Äbrani; JE
han sade: »Frukta icke, Abram, jag är din sköld; din lön skall
blifva mycket stor.» 2Men Abram sade: »Herre, Jahve, hvad
vill du då gifva mig? Jag går ju barnlös bort, och arfvinge
till mitt hus blifver en man från Damaskus, Eliesér(?).» 3Och
Abram sade: »Mig har du icke gifvit någon lifsfrukt; se, en af
mitt husfolk skall blifva min arfvinge.» 4Men se, Jahves
ord kom till honom; han sade: »Nej, denne skall icke blifva
din arfvinge, utan en som utgår från ditt eget lif skall blifva
V. 1—6; Jahves första löfte till Abraham. »En tid härefter»,
^achar kaddebärim haelle, är ett vanligt uttryck hos E, jfr 22: 1.
»Jahves ord kom i en syn till Abraham», jfr v. 4; detta uttryckssätt är
egendomligt för profeterna, men förekommer eljest icke i Pentateuken,
det sammanhänger sannolikt med uppfattningen af A. som en profet,
en åskådning som framträder i 20: 7 (E). Då E också gärna talar om
uppenbarelsernas mottagande i syner eller drömmar om natten, så
synes alltså denna källa ha präglat denna v., gudsnamnet Jahve
hänvisar åter på J. »Frukta icke» förutsätter, att patriarken befinner sig
i oro med hänsyn till framtiden. Vi äro sålunda inne på Abrahams
pröfningar. »Jag är din sköld», bildlikt uttryck för: ditt försvar,
ofta brukligt, särskildt i Psalmerna, t. ex. 3:4; 18:3, 31. »Din lön»
nämligen för din troslydnad. V. 2. Patriarken får nu tillfälle att
uttala anledningen till sin oro och fruktan: han är barnlös, kan sålunda
éj få några ättlingar, som kunna taga löftets land i besittning och
blifva det utkorade folket, se 12:1—3. Den sista satsen är omöjlig
att öfversatta, eg. »Mitt hus’ besittnings son är Damaskus Elieser» eller
Elieser Damaskus». Möjligen är »Damaskus» blott en oriktig glossa
af någon läsare, som velat upphjälpa textens ord: mesckek, som eljest
icke förekommer. I fall detta ord får tolkas = meschék, besittning,
kunde meningen då med knapp nöd bli: »arfvinge till mitt hus blir
Elieser.» Men sannolikt är texten skadad. Ett framställdt förslag att
läsa: %mö8chék bUi hu ’eltezet ben dammesek ger meningen: »och
arfvingen till mitt hus blir Elieser, en man från Damaskus. V. 3
upprepar tanken i v. 2, ser alltså ut som en parallell därtill, troligen
alltså från den andra källan. »En af mitt husfolk», eg.: »en son af
mitt hus», en till huset hörande slaf, skall ärfva patriarken. Lothar
ju frivilligt skilt sig från Abraham. Både denna och föreg. v. äro
betecknande för en slafs ställning i Israel. V. 4: Jahves svar till v. 3:
icke en slaf utan en egen son skall ärfva patriarken. Till uttrycket
»som utgår från ditt eget lif» se 2 Sam. 7:12; 16:11, V. 5. Man
obser-vere, att här är det natt, v. 11-—12 är det dag och v. 17 blir det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
