Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 HJALMAE HOLMQUIST
När detta skedde, hade redan den första kättarafrättningen i
kyrkans historia ägt rum, Priscillianus’ och hans vänners 385.
Men den starkt uttalade afskyn från kyrkans män visade, att
detta skett mot den allmänna kyrkliga uppfattningen och var ett
utslag af speciellt spanska förhållanden. Det låg dock en profetia
däri, att den första blodsdomen anknöt sig till Spaniens kyrka,
inkvisitionens och Loyolas kommande hem. Och
tillvägagångssättet mot priscillianerna fann ett halfsekel senare gillande hos
Augustinus’ andlige lärjunge, den förste påfven,- Leo den store,
hvilken så blef en ofta åberopad auktoritet för det senare
påfve-dömet; genom honom sammanknötos först påfvedöme och
kättar-forföljelse. Af betydelse för framtiden blef ock Justinianus I:s
stränga lagstiftning mot manikäerna i östromerska riket, där bl.
a. bålet skymtar. — Härifrån var dock steget långt till yttre våld
från kyrkaus egen sida och till en särskild institution för kättares
uppspårande och dömande. I och med det gamla romerska rikets
undergång i västerlandet synes där tvärtom äfven världslig
förföljelse af häretici ha fallit bort for lång tid. Med det
karolin-giska rikets uppblomstring följde emellertid en institution, som
genom sin organisation blef en sorts förebild för den senare
inkvisitionen; det var sänddomstölarna, som skulle resa omkring och
utforska missförhållanden äfven på det religiösa området, och där
en ansats var gjord att, i brist på lämpliga statsämbetsmän,
öfverlämna statens rättskipning åt kyrkan. I de teologiska striderna
i riket på 800-talet visade sig för öfrigt, att man alltfort var
fjärran från att tänka på dödsstraff för »kättare»; i värsta fall
internerades dessa i ett kloster. Ur detta bruk framväxte småningom
en förut okänd form för kyrklig och sedan borgerlig bestraffning,
fängelsestraffet. Och hvad beträffar det hedniska bruket att med
tortyr aftvinga en Önskad religiös bekännelse, afvisades detta med
afsky af den store påfven Nikolaus I, när det dykt upp bland de
råa bulgarerna.
Ett helt och hållet nytt skede i kyrkobestraffningens historia
inträdde med Gregorius VILs segrande anspråk på kyrkans
öfverhöghet öfver allt världsligt, då hvarje afvikelse i läran tedde sig
som ett brott både mot samhället och Gud själf, och med
kåta-rertias med kyrkans förvärldsligande parallellt gående väldiga ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
