Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346 FÖKSTA MOSEBOK 19: 16 — 2 1
togo männen honom vid handen jämte hans hustru och hans
båda döttrar, ty Jahve ville skona honom; och de förde
honom ut, och när de voro utanför staden, släppte de honom.
17Och medan de förde dem ut, sade den ene: »Fly för ditt lifs
skull; se dig icke tillbaka och dröj ingenstädes <i Kretsen>. Fly
undan till bergen, på det att du icke må förgås.» 18Men Lot
sade till dem: »Ack nej, Herre. 19Se, din tjänare har ju
funnit nåd för dina ögon, och stor är den barmhärtighet, som du
gör med mig, då du nu vill rädda mitt lif; men jag förmår
icke fly undan till bergen; jag rädes, att olyckan hinner mig,
så att jag omkommer. 20Se, staden där borta ligger helt nära,
och det är lätt att fly dit, och den är liten; låt mig fly undan
dit — den är ju så liten — på det att jag må blifva vid lif.»
21 Då svarade han honom: »Nu väl, jag skall ock häri göra dig
till viljes; jag skall icke omstörta den stad, om hvilken du ta-
Först när Lot är utanför staden, släppa männen honom; så nära var
han att förgås. I v. 17 talar ett obestämdt subjekt: v han sade»,
enligt sammanhanget: den ene af änglarna (jfr v- 19, 21, 22). GSV läsa
alla pluralis: de sade. Om detta är ursprungligt, är dock ovisst.
Möjligen har berättelsen ursprungligen talat endast om en, Jahve, se
inledning till kap. 18. Lot får ej stanna i »Kretsen» (hebr. kikkär), se
till 13:10, han bör fly till »bergen», eg. bergslandet i öster, Moabs
berg. Han bör ej heller se sig tillbaka, ty hvad Gud nu vill utföra
är något, som ej människors ögon kunna fördraga (v. 26). V. 18 f.
MT:s: »till dem» är opassande i samtal med en enda, ursprungligen
stod väl: »till honom». »Herre» Cadonäj) är af MT behandladt,
såsom vore Jahve den tilltalade, se 18: 8. Lot har ej Abrahams starka
tro och troslydnad, han fruktar, att olyckan skall träffa honom, innan
han når målet. V. 20. Lot betonar 2 gånger, att staden i närheten,
dit han vill fly, är liten (eg, litenhet, hebr. misfar); den ort, om hvars
räddning han beder, är, vill han säga, obetydlig, och den nåd han
beder om följaktligen icke heller så stor. Med denna betoning af
mifar har berättelsen velat gifva en förklaring af stadens namn, hebr.
söcar v. 22; förut hette den enligt 14: 2 Bela. Soar synes ha legat
sydost om Döda hafvets sydliga ände. Ännu på korsfararnes tid
utpekades den här under namnet Segor. V. 21 f. Lots bön beviljas. —
V. 23—29: Sodoms och Gomorras förstöring. V. 23 f. Just i det
ögonblick då solen gått upp och Lot hunnit Soar, inträffar katastrofen.
De himmelska sändebuden äro nu försvunna och texten talar om
Jahve. Uttrycket »från himmelen» är troligen ett förklarande tillägg;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
