Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA MOSEBOK 19:31—38 349
efter all världens sedvänja. 32Kom, låtom oss gifva vår fader
vin att dricka och lägga oss hos honom, på det att vi må
skaffa oss lifsfrukt genom vår fader.» 33Så gåfvo de sin fader
vin att dricka den natten, och den äldre gick in och lade sig
hos sin fader, och han märkte icke, när hon lade sig, ej heller
när hon stod upp. 34 Dagen därefter sade den äldre till den
yngre: »Se, jag låg i natt hos min fader; låtom oss också
denna natt gifva honom vin att dricka, och gå du in och lägg
dig hos honom, på det att vi må skaffa oss lifsfrukt genom vår
fader.» 35Så gåfvo de också den natten sin fader vin att dricka;
och den yngre gick och lade sig hos honom, och han märkte
icke, när hon lade sig, ej heller när hon stod upp. 36 Så blefvo
Lots båda döttrar hafvande genom sin fader. 87Och den äldre
födde en son, och hon gaf honom namnet Moab; från honom
härstamma moabiterna ända till denna dag. 38 Den yngre födde
ock en son, och hon gaf honom namnet Ben-Ammi; från honom
härstamma Ammons barn ända till denna dag.
V. 30—38. Lots döttrar, Moab och Ammon. Stycket visar, hvad
Israel tänkte om de båda grannfolken Moab och Ammon i dess
närhet: de härstamma från Lots döttrar, som i sitt väsen hade något af
sodomiternas natur. Lot blir urskuldad: han måste berusas och märker
intet. Motivet till kvinnornas handling är dock ej eg. sinnlig lusta utan
önskan att få en afkomma och en sådan åtrå ansågs i forntiden
berättigad; måhända lefde de ock i den föreställningen, att Lot var den
ende räddade mannen på jorden eller i landet (’eres v. 31). Uppkomsten
af namnet Moab förklaras genom det ofta återkommande ’äb (fader
v. 32, 34, 36) och den upprepade prepositionen me (min); Moab skall
alltså betyda: aflad af sin moders fader. Den andra dottern kallar
sin son Ben-Ammi, ett namn, som troligen har samma betydelse;
^am betyder nämligen ej blott »folk» utan ock »närmaste anförvandt»,
ja fader, och ben cammi är sålunda ej blott: »mitt folks son», som här
icke passar, utan ock: son af min närmaste anförvandt, af min
(moders) fader. Härigenom har texten också gifvit en förklaring till
folkets namn: bene ^ammon: Ammons barn, ej: Ammon såsom Moab.
Texten lyder i v. 37 f.: »han är fader till Moab», »han är fader till
Ammons barn»; i det till båda uttrycken fogade »ända till denna dag»
ligger möjligen en antydan, att man ännu i dag kan spåra sönernas
och stammödrarnas art i de båda folken. — Stycket afspeglar troligen
den historiska sanningen, att Moabs och Ammons folk äro yngre, ha
invandrat i landet senare än Israel, med hvilket de dock voro besläktade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
