Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RELIGIÖSA FÖRVANDLINGAR I ISRAEL 381
endast stått i beroende af sina gTannar; det är ännu tydligare,
att Israel förvandlat det med dem gemensamma stoffet.
Babylonierna tala såsom Israel om en kaostid, då världen bestod af
vatten, och de tänkte sig likaledes, att en af de första akterna
vid världsdaningen bestått i ett skiljande mellan vattnen, så
att en del kommit att ligga öfver jorden, en annan del på och
under jorden. Men under det att babylonierna kunna tala om
själfva gudarnas tillkomst och berätta, att guden Marduk skapat
världen efter en utkämpad strid med Tiämat, känner Israel
ingen tid, då Gud icke fanns till, och han skapar icke efter
eller genom någon strid mot fientliga makter, utan endast med
sitt ord: »Han sade och det vardt, han bjöd och det stod där»,
Ps. 33:9.
Också här igenkänner man naturligtvis det barnsligt naiva
i åskådningen, t. ex. i föreställningen om jordens centrala
ställning i universum, om himlen som ett fast hvalf o. s. v. Och
det vore ett groft missförstånd att fastslå berättelsens
föreställningar i dessa afseenden som ett ofelbart uttryck för gudomlig
uppenbarelse. Men afståndet mellan våra, på den nyare tidens
naturvetenskap grundade föreställningar om världsalltet och den
bibliska världsbilden är försvinnande i förhållande till det
afstånd, som ligger emellan Israels tankar om Gud, hans
världsskapelse och mänskligheten som en enhet å ena sidan och de
stora med Israel samtida kulturfolkens tankar i detta stycke å
den andra.
Den religiösa betraktelsen af världens och mänsklighetens
historia behärskar Israels uppfattning till den grad, att vi
endast få några korta notiser om civilisationens framsteg, inströdda
här och där, t. ex. i Kains stamträd (1 Mos. 4: 14—24) eller
i berättelsen om Nimrods politiska gärning 1 Mos. 10: 8.
I stället riktar berättelsen i urhistorien uppmärksamheten
på ett annat faktum, som väl icke är alldeles okändt för de
andra folken, men som här framträder med en styrka, som
aldrig tillförene, jag menar syndens inträde i världen (1 Mos. 3).
Också härvid begagnar sig framställningen af ett
åskådningsmaterial, som var kändt af andra folk: en gyllene frädstid i
mänsklighetens begynnelse, en härlig lustgård, där människan lefde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
