Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 FÖESTA MOSEBOK 27: 3 6—39
han svarade: »Din broder har kommit med svek och tagit din
välsignelse.» 36Då sade han:
»Han heter ju Jakob, och han har nu också två gånger
bedragit mig.
Min förstfödslorätt han har tagit, och se, nu har han ock
tagit min välsignelse.»
Och han frågade: »Har du då ingen välsignelse kvar för
mig?» 87Isak svarade och sade till Esau: »Se, jag har satt
honom till en herre öfver dig, och alla hans bröder har jag
gifvit honom till tjänare, och med säd och vin har jag
begåf-vat honom; hvad skall jag då nu göra för dig, min son?»
38Esau sade till sin fader: »Har du då allenast den enda
välsignelsen, min fader? Välsigna också mig, min fader.» Och Esau
brast i gråt. 39Då svarade hans fader Isak och sade:
ej på frågan, hvarför han icke kan välsigna honom, såsom denne
önskade (v. 34). Här föreligger alltså troligen den andra källan. Isak
har ej mer än en välsignelse. V. 36. »Han heter ju Jaeaköbi>, och
han har bedragit mig (vajjarkebeni; här härledes namnet alltså af
’äkab, jfr 25:26. »Min förstfödslorätt» (beköräti) bildar i grundt, ord.
lek med »min välsignelse» (birkäti). Med frågan: »Har du då ingen
välsignelse kvar för mig?» kommer Esau åter till sin önskan v. 34
men får (v. 37) intet annat svar än att Jakob är insatt till herre
öfver honom, jfr v. 28 f. V. 38 synes vara en parallell till v. 34: två
gånger uttalas samma begäran och två gånger berättas om Esaus gråt.
V. 39 f. Isak har ingen välsignelse att gifva Esau, icke heller något
medlidande med hans tårar. De ord han uttalar utgöra i själfva
verket raka motsatsen till dem, som han uttalat öfver Jakob, i
grundt, uttryckt först på det sättet, att prepositionen min, som i v. 28
har partitiv betydelse (af himlens dagg och jordens fetma), här
får privativ betydelse (fjärran från jordens fetma och utan dagg),
och sedan genom tillämpning af det i välsignelsen öfver Jakob
uttalade på Esau såsom en tjänare under honom. I motsats till sin
broder skall Esau lefva af sitt svärd, d. v. s. af rof och krig. Den
här gjorda beskrifningen på Esaus land passar väl till den del af
Edom, som låg väster om fAraba (fortsättningen mot söder af Jordans
och Döda hafvets djupa dalgång), ty denna del är hufvudsakligen en
bergöken, ett lämpligt hemvist för jägaren och plundraren Esau.
Däremot har den öster om rAraba-sänkningen belägna delen af Edom
äfven varit lämplig för odling af både säd och vin, jfr 4 Mos. 20:17,
där edomiterna förutsättas äga såväl åkrar som vingårdar. V. 40 b.
innehåller ett verb (rüd), hvars betydelse är osäker; på andra ställen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
