Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL LÖSNINGEN AF JOHANNESEVANGELIETS PROBLEM 127
eis k% vsxpwv v. 14? Hur det nu må vara med
förhållandet mellan Joh. 21 och Luk. 5:1—11, den som skrifvit Joh.
21 kan gärna icke ha haft någon annan tanke än att han
berättade om en uppenbarelse af den uppståndne.
Spitta menar, att den man, som författat och tillfogat kap.
21, är identisk med den, som affattat evangeliet i dess helhet,
sådant det nu föreligger. Detta är emellertid, enligt Spittas
tanke, som vi sett, en komposition af icke mindre än tre olika
beståndsdelar: en af Johannes sebedaiden författad grundskrift,
fragment ur ett annat skrifvet evangelium, senare teologiska
reflexioner. Om nu författaren till kap. 21 haft det så
komponerade evangeliet framför sig, då han tillfogade bihanget^
och därtill visste med sig, att han själf sammanarbetat
evangeliet, huru är det då möjligt, att han tillfogat kap 21 i syfte
att meddela en upplysning angående Johannes sebedaiden såsom
evangeliets författare^ då han väl visste, att denne Johannes
blott författat något mindre än hälften? Det utan tvifvel
ganska tillfälliga uttrycket 6 «lapxopwv rcepi tooxwv xai 6 7pa<J>as
■•caöia (21:24) kan väl ändå ej ha en så pregnant innebörd,
att den ifrågavarande lärjungen därmed betecknas stå som
auktoritet bakom allt det föregående men själf ha nedskrifvit en
del däraf (sid. 15)?
En fråga af oändligt mycket större räckvidd är emellertid
den, om Johannesevangeliet öfver hufvud är en komponerad eller
interpolerad skrift, eller om det är i det väsentliga enhetligt.
Denna fråga kan naturligtvis ej här skärskådas i hela dess
omfattning. Jag kan dock ej afhålla mig från att uttala ett
allmänt intryck, som jag fått vid genomläsningen af Spittas
bok. Det synes mig, som om här, som ofta, förefintliga
inkon-cinniteter stundom skulle öfverdrifvas. Man är, synes det mig,
allt för hastigt färdig med det påståendet, att en och samma
författare omöjligen skulle ha kunnat skrifva det eller det.
Och så tar man sin tillflykt till den rent litterära
kompositionens eller interpolationens hypotes. Men äfven inom det
intellektuella själslifvet försiggå processer analoga med det litterära
komponerandet och interpolerandet. Minnesbilder hopfogas med
hvarandra, subjektiva reflexioner inflickas här och hvar, och så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
