- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Tjugusjunde årgången. 1910 /
132

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132 PROFETEN HOSEå 4: 12 —14

12Mitt folk frågar sin stock till råds och vill hämta besked af

sin staf;
ty en horisk ande har fört <dem> vilse, så att de i horeri hafva

lupit bort ifrån sin Gud.

13 På bergens toppar offra de, och på höjderna tända de <offereld>>
under ekar, popplar och terebinter, eftersom skuggan där är

så god.
Så blifva edra döttrar skökor och edra söners hustrur äkten-

skapsbryterskor.

u Dock kan jag icke straffa edra döttrar för att de äro skökor,
eller edra söners hustrur för att de äro
äktenskapsbry-terskor,
ty männen själfva gå ju afsides med skökor och offra med

tempeltärnor.
Så löper folket, som intet förstår, till sin undergång.

bilder af trä utan ock, och kanske endast, på växande träd, under hvilka
man gärna reste sina altaren, jfr v. 13, Jer. 2:27, Gen. 12:6, Dorn.
9:37; »vill hämta besked af sin staf», eg. »dess staf gifver (får gifva)
det besked»; om därmed åsyftas användningen af grenar från de heliga
träden i syfte att sålunda skaffa sig visshet om Guds vilja, eller om
profeten tänker på den hos semiter och andra folk vanliga seden att
bruka särskilda stafvar som orakel (rabdomanti), är ovisst, jfr
Hes-21:21 f.; »en horisk ande» och »löpa bort från sin Gud i horeri», måste
här ha figurlig betydelse, d. v. s. gälla Israels förhållande till Gud,,
jfr 1: 2; »en horisk ande», eg. »en hordoms ande, jfr »en tvedräkts
ande», Dorn. 9:23, »misstankens ande», Num. 5:14, »en förvirringens
ande», Jes. 19:14, »en tung sömns ande», Jes. 29:10, »en ond ande»,
1 Sam. 16:16. I dylika uttryckssätt ligger, att anden är tänkt som en
halft personlig makt, som faller öfver och leder människan. Läs MtfäJiü.
V« 13. På de höga bergstopparna och under de gröna lummiga träden hade
man gärna sina offerplatser, jfr v. 12; »tända offereld» är endast ett
parallellt uttryck till »offra». Man observere, att profeten icke talar om någon
afgudadyrkan; han har Israels kult till Jahve i sikte. Denna kult var så
genomsyrad af orena kananeiska element, att döttrar och unga gifta
kvinnor (»sonhustrur») där lärde sig bedrifva hor. Man har förmodat att
suffixen ursprungligen åsyftade 3:dje person, sålunda: »deras döttrar»,
»deras söners hustrur». V. 14, Men de ogifta och de gifta unga kvinnorna
äro emellertid de förförda, männen och fäderna föregå dem med
exempel; »tempeltärnor», jfr Am. 2: 7, Deut. 23:17, Gen. 38:21. Folket
störtar i fördärf utan att veta det, af brist på gudskunskap, jfr v. 1; jfr v. 10,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:05:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1910/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free