Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTEKATüßANMÄLAN 179
vid bedömandet af mästarens spel därpå, då tror jag vi betacka
oss, han må svarfva än så många ben eller få än så många
tangenter färdiga om dagen. Men att göra religionshistorien
ensam ansvarig för en sådan ytlighet är sannerligen orättvist,
ty högfärdiga handtverkare ha funnits och finnas för visso äfven
inom de mest ortodoxas led.
Det må nu vara hur som helst med denna likhet —
därvid kunna skäl anföras både för och emot — ett är säkert, att
då det gäller den bok, som här är föremål för anmälan, finner
man från den första sidan till den sista författarens varma
intresse för sitt ämne, och hur han söker aflyssna alla religioner
samma grundton. Men religionshistorien är en ung vetenskap,
så ung, att man ännu märker en viss osäkerhet med afseende
på metoden, ehuru det nu dock allt mer och mer börjar blifva
klart, att den ej kan ha någon annan metod än hvarje annan
historisk vetenskap. Innan den arbetat sig fram till den
relativa själfständighet den nu innehar, fick den tjänstgöra som
experimentalfält för den mest häpnadsväckande ensidighet i detta
hänseende från sina tillfälliga herrars sida. Dessa ensidigheter
ha emellertid haft den stora betydelsen, att de kommit att
framhålla sidor, som måhända aldrig annars vunnit tillräckligt
beaktande »i detta mäktiga skådespel, som heter de religiösa
idéernas och det religiösa lifvets enorma evolution». Men spår
af dessa ensidigheter återfinnas här och hvar i hithörande
arbeten. Den tid är väl förbi, då man bjuder på sådana saker såsom
vetenskapens säkra resultat, som att religionen egentligen är en
uppfinning af prästerna, eller att bibeln och dogmerna kokades
ihop på det ena eller andra kyrkomötet. Den skulle också
grymt missförstå prof. Lindberg, som i hans ord s. 205 om att
»grekerna faktiskt i sin litteratur besitta skrifter, som icke
behöft mer än ett beslut af ett prästerligt kollegium eller ett
maktord af en personlighet med exempelvis Solons auktoritet
för att vara lika kanoniska som någonsin hinduernas Rigveda
och Upanischader eller persernas Grathas och Yendidad», ville
inlägga någonting, som pekar häråt. Dock är nog förf. ense
med mig, att ett sådant yttrande skulle kunna ge anledning till
en ohistorisk uppfattning af prästkollegiernas eller den enskilda
personens betydelse härvidlag. En annan sak som förf. ej bryr
sig om att egentligen spilla krut på, och som man kunde ha
anledning tro, att man också skulle slippa se vidare, var
framställningen af religionsstiftarnas lefnad som astralmyter el. d.
Det grundliga nederlag, som de med sådan snillrikhet
framställda förklaringarna i denna stil af t. ex. Buddhas lif ledo
inför vetenskapens domstol, borde väl ha betagit ultrafilolo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
