Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTE RATUR ANMÄL A& 181
Det är nog så, att förf. finner sådana ibland, därför att han har
så lätt att afkläda dem »den mytologiska, stundom lika
naturvidriga som naturmättade och osmakligt mystiska uts t offeringen».
Men ett sådant afklädande blir strängt taget att afkläda dem
det historiska sammanhanget.
Efter dessa mera allmänna reflektioner skall jag med några
ord beröra det rika innehåll författaren bjuder sina läsare.
Hvilket oerhördt område förf. för sina läsare igenom, finna vi
af hufvudrubrikerna i hans innehållsförteckning. Den egyptiska
dödsboken, Hermes Trismegistos, Hammurabis lagkodex,
Baby-loniskt-assyriska religionsurkunder, Avesta, Vedaböckerna,
Budd-histernas heliga urkunder, Bhagavadgita, Taoismens heliga
böcker, Konfucianismens heliga skrifter, Grekernas och Romarnes
heliga urkunder, Hebreernas heliga skrifter, de nytestamentliga
skrifterna och Koranen.
Det är ju tydligt, att man mer än väl kan diskutera,
huruvida en hel del böcker, för hvilka förf. redogör, under dessa
rubriker, verkligen kunna sammanföras under titeln »de olika
religionernas biblar». Men han erkänner ju själf, att hans val
bland den grekiska och romerska litteraturen icke alltid
dikterats af bokens betydelse för grekisk, respektive romersk
religion, utan af dess verkliga eller förmenta inflytande på någon
biblisk skrift och framför allt på det kristna tänkandets
utveckling.
Bibelns böcker upptaga också det största utrymmet i boken.
Därom är ju intet annat än godt att säga, ty det är verkligen
behöfligt att upplysning sprides angående dessa, där
okunnigheten ännu är mer än lofligt stor. Också torde man obetingadt
kunna rekommendera förf: s framställning härvidlag, ty han
bjuder ej annat, än det man i hufvudsak kan vara ense med
honom om. Efter bibeln torde indernas heliga skrifter varit
det område, där förf. lagt ned sitt mest intresserade arbete,
särskildt Buddhismens. Måhända borde förf. vid sin redogörelse
för Buddhismens kanon något omnämnt de kinesiska och
tibetanska öfversättningarna. I synnerhet sedan Grünwedel 1903
återfunnit den sanskritkanon de återgå till, ha de ju börjat spela
en viss roll.
Författarens framställning af de inhemska kinesiska
religionsurkunderna är mycket god, ehuru anmälaren på flera
punkter har en olika uppfattning, detta beroende på, att förf.
ofta ger en religiös prägel åt saker, där anmälaren har svårt
att finna en sådan.
Egendomligt nog har förf. ej gjort muhammedanismen den
rättvisa man nu allt mer och mer anser den förtjäna. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
