Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 LITTERATURANMÄLAN
kan icke endast förklaras af, att förf. sett sig nödsakad att emot
slutet af boken inskränka sig så mycket som möjligt. Ty förf.
ställer sig helt på den traditionella uppfattningen af
muham-medanismen, som knappast värd namnet religion. Att den är
bättre än sitt rykte, framgår särskildt af holländaren Snouck
Hurgronjes arbeten och likaså af Buhls: Mohammed og hans
Liv. Och att den ännu ej är ofarlig för kristendomen, framgår
med stor styrka af den muhammedanska missionsverksamheten
i Asien. Dessutom måste man komma i håg, att det är
ohistoriskt att hoppas finna någon tolerans i religionernas
uppkomsttider. Religionsfrihet och tolerans hörde icke ens
reformationstiden till, då få vi akta oss för att döma strängt öfver
låt vara verkligt grymma uttryck af denna brist hos Muhammed
och hans män.
På utrymmets konto får man väl skrifva frånvaron af en
ingående objektiv framställning af de muhammedanska
inspirationsstriderna, hvilket eljest skulle varit i hög grad
befordrande för förfis allmänna upplysande syfte på grund af de
tankeväckande paralleller, som härvid ovillkorligen påtvingar sig
läsaren.
En och annan invändning skulle man ha goda skäl för att
göra mot, att förf. upptagit Hammurabis lagkodex, men förf.
har själf insett detta och gifvit en liten apologi därför.
Innan jag slutar, skulle jag dock vilja göra en invändning
angående en sak, hvarom man i allmänhet har en oriktig
föreställning. På tal om egypternas dödsbok citerar förf. ett
yttrande af M. J. Savage ur hans bok »Dödens gåta»! »intet är
väl i själfva verket underbarare och mera öfverraskande, än
att människan öfver hufvud taget någonsin kunde drömma om
ett lif efter detta. Något oerhördt, något i hög grad
underbart måste ovillkorligen hafva tilldragit sig på utvecklingens
långa väg mellan det högst stående djuret och den lägst
stående människan, för att förklara detta fenomen.» Prof.
Lindberg tillägger härtill: »detta ’oerhörda,’ detta ’underbara’ är
just en bit ’uppenbarelse’ och det en icke så liten bit» (sid. 15).
Allt detta grundar sig på ett resonemang från vår
ståndpunkt, ty för den primitiva människan är en tillvaro efter döden
en alldeles själfklar sak. Jag behöfver endast påpeka det
primitiva draget att gifva den döda allehanda lifsförnödenheter
med sig vid begrafningen, utsättande af mat åt honom m. m.
Hvad de icke kunna fatta är döden. Huru nära egypternas
uppfattning var släkt med denna primitiva uppfattning, finna vi
i deras balsamering af de döda.
Jag har nu slutat min anmälan och vill endast tillägga ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
