- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Tjugusjunde årgången. 1910 /
369

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRSTA MOSEBOK 35: 16 —19 369

16 Sedan bröto de upp från Betel. Och då det ännu varE
ett stycke väg fram till Efrat, kom Rakel i barnsnöd, och
barnsnöden blef henne svår. 17När då hennes barnsnöd var som
svårast, sade hjälpkvinnan till henne: »Frukta icke; ty också
denna gång får du en son.» 18Men när bon höll på att gifva
upp andan •— <ty hon dog> — gaf hon honom namnet B en-O ni;
men hans fader kallade honom Benjamin. 19 Så dog Rakel,
och hon blef begrafven vid vägen till Efrat [det är Bet-Lehem].

V, 16—27: Jakob fortsätter sitt tåg till Hebron, Rakels och Isaks
död. V. 16—20. Under Jakobs tåg mot söder dör hans älskade hustru
Rakel i närheten af Efrat. Källan är förmodligen E, som sålunda
fortfar att kalla Jakob (v. 20) med hans gamla namn, medan J (v. 21)
nu begagnar hans nya namn, Israel. V. 16. »Då det ännu var ett
stycke väg fram till Efrat», eg. »en kebara land»; kebara, som
förekommer endast här, kap. 48: 7 och 2 Kon. 5:19, har varit ett
längdmått, hvars storlek man ej närmare känner, men som i alla fall ej
kan ha betydt mer än en kort distans. S återger det med »parasang».
Om Efrat se v. 19. V. 17 »Också denna gång får du en son», jfr
Rakels önskan BO: 24. V. 18 eg. »När hennes själ (nefesch) gick ut (ur
kroppen) — ty hon dog (måste dö, det kostade henne lifvet) — gaf
hon honom namnet ben-^öni.» Nefesch är det individuella lifvet, rüach
är lifvet som substans, det allmänna lifvet. Israeliterna kunde äfven
om rüach säga, att den »går ut» ur människan (Ps. 146: 4); om nefesch
kunde de t. o. m. säga, att den »dör» (Dorn. 16: 30, 4 Mos. 23:10, Job
36:14). Men om rüach heter det aldrig att den »dör». Detta vill med
andra ord säga, att Israel icke känner till en individuell
odödlighetslära. När anden (rüach) skiljes från kroppen (bäsär), är det slut på det
individuella lifvet, nefesch har då »gått ut» och dött, försvunnit, och
rüach återgår till Guds allmänna lif. Den tro på ett individuellt samlif
med Gud. som finnes på vissa ställen i G. T., har därför fått formen
af en tro på en återuppståndelse (förening af rüach och bäsär) eller
utvecklats i strid mot de psykologiska förutsättningarna, se till kap.
2—3. Rakel ger barnet namnet ben-öni, »min smärtas son», ’ön* af
’även, möda, besvär, plåga. Men Jakob rättar namnet till bin-jämmy
eg. »den högra handens son», som här betyder det samma som
»lyckans son», därför att högra sidan ansågs vara den lyckliga.
Ursprungligen betyder väl namnet »den till höger (söder) om de andra
Rakel-stammarna boende. Man observere, att Benjamin här är född i
Paddan-Aram. V. 19 f. Rakels graf synes enligt 1 Sam. 10:2 ff. ha
legat norr om Jerusalem, på gränsen af Benjamin mot Efraim, och i
samma riktning pekar äfven Jer. 31:15. I samma trakt måste därför
ock Efrat ha varit beläget. Tillägget »det är Bet-Lehem», som man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:05:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1910/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free