- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Tjugusjunde årgången. 1910 /
376

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

376 FÖRSTA MOSEBOK 36: 2 0––2 4

20Dessa voro horéen Seirs söner, landets förra inbyggare:
Lotan, Sobal, Sibeon, Ana, 21Dison, Eser och Disan. Dessa
voro horéernas, Seirs söners, stamfurstar i Edoms land. 22Men
Lotans söner voro Hori och Hemam; och Lotans syster var
Timna. 23Och dessa voro Sobals söner: Älvan, Manahat och
Ebal, Sefo och Onam. 24Och dessa voro Sibeons söner: <Aja>
och Ana; det var denne Ana, som fann de varma källorna(?)

IV. V, 20—30: horéernas stammar. Horé (hebr. chöri) tolkas
vanligen = grottinvanare, men säker är denna betydelse icke, äfven om
landet är rikt på grottor och dessa också i senare tid varit bebodda
af människor; Hor (chör) kan också vara ett lands namn, och horé—
invånare i Hor, egypt. Charu = södra delen af Syrien. Här ha vi
förmodligen en rest af detta gamla namn för Palestina, ehuru Gen.
36 inskränker det till landet söder om Döda hafvet. Horéerna
torde-då ha varit en äldre befolkning i Palestina, som sedan bibehållit sig
längst i Seir, jfr E. Meyer, sid. 328 ff. V. 20. Seir, som eljest är
beteckning på landet (t. ex. 14: 6), betecknas här som en person, d. v- s.
landet personifieras och dess invånare betraktas som ättlingar af det
sålunda personifierade Seir; »landets förra inbyggare», eg. »landets
inbyggare», d. ä. de i Seir avtochthona, i motsats till de dit immigre
rade. Enligt 5 Mos. 2:12, 22 skola edoméerna ha fördrifvit dessa
urinvånare, men sannolikt stannade en betydlig del af dem kvar i
landet, och denna har då varit stark nog att bevara sin gamla
stamindelning. Förteckningen talar om 7 hufvudstammar: 1. Lotan, 2.
So-bal, 3. Sibeon, 4. Ana, 5. Dison, 6. Eser, 7. Disan, som sedan uppdela»
i sina underafdelningar. V. 21 »dessa voro horéernas, Seirs sönersy
stamfurstar» = hufvudstammar, jfr v. 19. Horéerna tyckes ha
bibehållit samma sociala författning som edoméerna (jfr v. 15—19), eller
de senare ha väl upptagit sin författning från de förra. Ist. för Disan
(hebr. dischän) har G läst Bison (hebr. rischön). V. 22. Här uppträder
Hori (hebr. chöri) som namn på en underafdelning af en bland de 7
hufvudstammarna. V. 24. I M T går ett »och» före »Aja», som
säkert är skriffel. »De varma källorna» (hebr. hajjemim) är en efter Hie
ronymus upptagen öfversättning, som dock ej är fullt säker; judarna
tolkade ordet, förmodligen gissningsvis: »mulåsnor». Om det icke
är blott en felskrifning för hammajim = vatten, kunde, under
förutsättningen att Hieronymus tolkning är riktig, den åsyftade platsen ha
legat i närheten af de 2 byarna Maran, belägna i östsydöstlig
riktning från Vädi Musa, i närheten af den stora pilgrimsvägen mellan
Damaskus och Mekka. Där finnes bl. a. en större ruin, som
betecknas med ett ord, som tyder på varma bad {Hammarn), jfr Fr. Buhlr
Geschichte der Edomiter 1893, sid. 41, 46. Och Maran kunde då sam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:05:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1910/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free