Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NUVARANDE ORKLIGA FÖRHÅLLANDENA I DANMARK 395
Det var Grundtvigs mening att det kristliga och det folkliga,
tro och vetande kunna och skola förenas. Kristendomen skall vara den
surdeg, som genomtränger och förädlar kulturen. Det var denna tro, som
låg till grund för hans stora och vackra arbete i folkbildningens
tjänst, särskildt hans arbete för inrättande af folkhögskolor. På
mycket få undantag när äro alla folkhögskolor i Danmark
grundt-vigianska. Yill man i en enda sats karakterisera Grundtvigs
verksamhet, så kan man säga: att genom en predikan af det enligt
hans mening historiskt riktiga evangeliet och genom en grundlig
historisk kännedom om det gammalnordiska folklifvet återupplifva
den gamla folkandan i Danmark och skapa och befordra en fri,
kristlig, äkta nordisk utveckling af det religiösa och sociala
folklifvet i hemlandet. Ty det var ej blott det religiösa utan också
det sociala lifvet som han ville väcka och befordra, och han såg
med glädje framåt mot den tid, »wo wenige zu viel haben, und
noch wenigere zu wenig».
Man har ibland beskyllt Grundtvig och hans anhängare för att deras
kristendom skulle vara ytlig och med ett visst förakt talat om deras
»glada kristendom». Synden är föga djupgående, knappast mera
än en slöja, som faller öfver människan, kristendomen en fernissa,
smetad utanpå en i sig själf religionslös kultur. Medgifvas måste, att
särskildt hos de s. k. nygrundtvigianarne det specifikt kristliga
betänkligt har fått maka åt sig för det kulturella och politiska. —
Från andra håll — särskildt biskop Martensen — har man
påbör-dat Grundtvig katolska tendenser, särskildt i hans starka
framhäf-vande af traditionens normerande betydelse på bibelordets bekostnad.
Grundtvig själf hade nog stor respekt för Luther och betraktade
sin verksamhet som en fortsättning och påbyggnad af hans.
Betecknande härför är hvad han själf en gång yttrade vid det första
skandinaviska kyrkomötet i Köpenhamn i juli 1857: »Gid han stod her
lyslevende for mit Aasyn, den gamle Morten Luther, den Guds
Månd som faa eller ingen fra Herrens Apostler til os! Gid han
stod her, det sanddru Yidne om Lyset og Livet i Jesus Kristus!
Gid han stod her; thi hans Minde har næppe værit nogen herinde
trøstligere, er næppe nogen herinde dyrbarere, en det er mig., saa
er jeg sikker nok paa, at vi skulde ikke tvistes, naar vi mødtes,
Morten Luther skulde vist ingen fraraade at fæste sin Tro til, hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
