Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
joel 3: 5—8 435
vedergälla mig för, eller är det I som viljen begynna något
mot mig? Snart och med hast skall jag låta det I hafven
gjort komma tillbaka öfver edra egna hufvuden, 5 eftersom I
hafven tagit mitt silfver och mitt guld och fört mina
skönaste klenoder in i edra palats 6och eftersom I hafven sålt
Judas och Jerusalems barn åt Javans barn, till att föras långt
bort ifrån sitt land.
7 Se, jag skall kalla dem åter från den ort, dit I hafven
sålt dem; och det som I hafven gjort skall jag låta komma
tillbaka öfver edra egna hufvuden. 8 Jag skall sälja edra söner
och döttrar i Juda barns hand, och de skola sälja dem till
sabéerna, folket i fjärran land. Ty så har Jahve talat.
blott till ’attem. Sammanhanget är alltså detta: också gifves det icke
någon undflykt för enskilda folk, såsom filistéer, fenicier. »Filistéens
alla kretsar», d. v. s. hela Filistéen, kretsarne motsvara väl de fem
gamla småkonungarnas områden: Gasa, Ekron, Askalon, Asdod och
Gat; »eller är det I som viljen begynna något mot mig», utan
anledning rikta ett angrepp på mig? Den använda dubbelfrågan vill säga:
Vare sig I menen eder ha någon grund för edert angrepp eller icke,
så skolen I, liksom alla andra, som förgripit sig på mitt folk, straffas,
jfr den följ. satsen. »Jag skall låta edert dåd vända tillbaka på edert
hufvud» (så eg.), jämte de andra folkens bestraffning, jfr v- 2. V. 5 f.:
hvad fenicierna och filistéerna ha gjort mot Juda: de ha plundrat
Juda, möjligen, ehuru ej nödvändigt, själfva templet (»mitt silfver»
etc); och bortfört klenoderna till sina »palats» eller sina »tempel»,
grundts ord kan betyda bådadera; de ha sålt judar och invånare i
Jerusalem som slafvar till Javans barn, jonierna, d. v. s. grekerna,
som judarna lärde känna genom jonierna (jfr Gen. 10: 2). Jonierna
voro slafhandlare, som å sin sida sålde judarna till aflägsna folk, jfr
Hes. 27:13, Am. 1: 9. Måhända tänker icke profeten i v. 3 f. på
någon enstaka händelse utan på ett för filistéer och fenicier sedan långt
tillbaka kännetecknande drag i deras förhållande till Israel. V. 7 f.
Straffet öfver fenicierna och filistéerna består däri, att Gud skall
»uppväcka» de fångna judarna, ge dem kraft att af kasta sig
slafveriets ok och draga hem till Sion, och att judarna infalla i deras land
och taga deras söner och döttrar för att sälja dem till sabéerna, ett
berömdt handelsfolk i Arabien, jfr Gen. 10:7; 1 Kon. 10:1. G har läst
i st. för »sabéerna» etc: »som fångar (laschschebi)ti\l ett folk i fjärran».
T. 9—17. Här upptages tanken från v. 1—3 o ch beskrifves domen
öfver hednafolken, hvarvid dessa först i V. 9—12 uppmanas att samlas
till Josafats dal. V. 9. »Ropen ut detta», talet tankes riktadt till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
