Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448 LITTERATUBÅNMÄLAN
förf. kallar dem »midler af mere profetisk art». Nog är det
sant att profeterna tala om syndakännedom och syndabekännelse
eller om omvändelse såsom det enda medlet att undgå Jahves
dom, men icke betrakta de detta som ett medel att försona
Jahve. Det riktiga är väl, att, enligt profetisk åskådning,
synden, så snart den bekännes, försonas, förlåtes, afskaffas etc.
utan försoningsmedel och utan förmedlare, endast på grund af
Guds stora nåd och förbarmande.
En följd af bristen på klarhet i tankegången och
benägenheten att onödigt sönderdela stoffet, har blifvit den, att läsaren
icke blott har svårt att öfverskåda framställningens gång, utan
ock förlorar den spänning i intresset, som är nödig för att icke
tröttas af de många detaljerna. Härtill kommer, att man ofta
får igen samma saker på nytt, utan att egentligen kunna inse
hvad som är vunnet med upprepningen. En så enkel sanning
som den, att det kultiska ställes i ett rätt förhållande till det
moraliska hos profeterna, och att moralen i deras predikningar
får en innerligare karaktär omtuggas flera gånger, se t. ex.
sid, 100, 111, 124, jämför ock 266, 267. Gen 6: 5; 8: 21 citeras
och användes två gånger på samma sida (125), det sista stället
citeras t. o. m. tre gånger. Tanken att mord gjorde landet
och folket orent och därför måste försonas med mord
återkommer utförligt med delvis samma bevisställen å sid. 81, 148, 218.
Samma fenomen framträder å sid. 115 och 228 m. fl.
Att det i en afhandling af detta slag’ skall finnas mycket,
hvarom man på vetenskapliga grunder kan vara af olika mening,
inses utan vidare. Men det förekommer i förf:s framställning
ett icke ringa antal ställen, där man måste på allvar fråga sig-,
om förf. verkligen har något skäl alls för sina påståenden. En
del af här åsyftade fall kunna ju bero på ovana eller rent af
slarf. Till detta slags kategori vill anmälaren räkna, att det
af sid. 7 vill synas, som om förf. användt R. Smiths arbete om
de semitiska folkens religion i den engelska upplagan, medan
han dock på andra ställen (se redan sid. 5) citerar den tyska
öfversättningen, eller att han# sid. 37 tyckes anföra ett
själfständigt arbete af den kände Öhler med titeln »Opferkultus des
Alten Testaments p. 632», medan han väl i själfva verket torde
åsyfta en af samme man skrifven artikel öfver detta ämne i
Herzogs Realencyklopädie, första uppl. band X m. m. Men
det finnes andra ställen, där den nu anförda förklaringsgrunden
icke kan gälla. När det t. ex. på sid. 89 säges: »Ligesom der
lige fra først af var dem, der reagerede mod fremmed og oren
kultus (naziræere, rekabiter, Samuel, Elija etc.), saa var der
ogsaa fra først af dem, der hævdede, at Jahves forhold til sit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
