Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ARKEOLOGISKA FORSKNINGARNA I PALESTINA 289
De religionshistoriska fynden.
Ur Gamla testamentet lära vi i främsta rummet känna de
religiösa tankar och kraf, som utformats af de ädle och
tänkande i Israel. Ur folksägnerna och ur profeternas strafftal
draga vi också slutsatser angående de primitiva föreställningar,
som hos det lägre folket lefde kvar från gångna tider eller
trängt sig in utifrån, från kringboende folk — föreställningar,
hvilka tydligen gjort ett lika envist motstånd mot
profetreligionen som resterna af våra förfäders hedniska vidskepelse mot
kristendomen och den moderna upplysningen.
De stora luckorna i vår kunskap om denna israelitiska
folkreligion och om de kanaaneiska grannarnas religion, hvilken
senare enligt Gamla testamentets vittnesbörd starkt påverkat
den förra, skulle, så har man hoppats, i någon mån fyllas af
de resultat, de arkeologiska gräfningarna skulle skänka oss.
Tills vidare måste man emellertid erkänna sig tämligen
besviken i denna punkt.
De olika stora fördjupningar i klippgrunden, som
flerestädes iakttagits i stort antal, hafva, såsom redan nämnts, blifvit
föremål för olika tolkningar. Dels uppfattas de som märken
efter urinvånarnas bostäder, dels som sakrala anordningar.
Sannolikt torde bägge förklaringarna hålla stånd vid sidan af
hvarandra, ehuru det, åtminstone i regel, torde vara vanskligt
att afgöra den enas eller andras giltighet för det enskilda fallet.
Äfven för en tydning i den senare riktningen finnas
etnologiska paralleller. Sådana hål kunna stå i samband med
dyrkan af fruktbarhetens gudom: de åskådliggöra membrum
geni-tale femininum, fruktbarhetens symbol. Bergen, i hvilka
solguden om aftonen går till hvila, framstå för det mytiska
tänkandet som hans heliga boning, och den i klippan boende
guden tillägnar man sina offergåfvor genom ett hål i densamma.
Ännu i dag begagna samaritanerna vid påskoffret på Garizim
en kultplats med tre urhålkningar, hvilkas form påminner om
de afhandlade prehistoriska fynden.
I senare tid kände man behof af att noggrannare lokalisera
den dyrkade gudomligheten. Han fick nu sitt säte i en helig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
