Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290 PONTUS LEANDER
sten, en masseba. Vi veta, att kanaanéerna på bergshöjder
uppreste dylika »gudahus», hvilka de begöto och ingnedo med
olja och blod, och israeliterna synas hafva öfvertagit de
kanaa-neiska kultplatserna och utan anstöt begagnat dem, intill dess
Josias reformation centraliserade gudstjänsten till Jerusalems
tempel.
Såsom redan framhållits,har man från sakkunnigt arkeologiskt
håll med en bestämdhet, som utesluter alla tvifvelsmål,
reducerat de allra flesta af de »massebor», som alltför ifriga sökare
trott sig finna, till tak- och väggstöd o. d. Endast en af
ut-gräfvarnes många kanaaneiska kultplatser har förmått hålla
stånd inför kritiken, nämligen den i Grezer.1 Orsaken till detta
negativa resultat låter sig dock förklaras. Offerplatsen befann
sig nämligen i regel icke på samma kulle som staden, enär
denna mestadels upptog hela utrymmet på sin höjd. En
sorg-fälligare undersökning af de närgränsande bergen skulle därför
möjligen visa sig fruktbringande.
Det starkaste stödet för antagandet, att Gezerstenarna
verkligen beteckna en kultplats, är den egendomliga polityren
af den andra stenens spets. Ett bevis därför utgör denna polityr
visserligen icke; klassiska arkeologer kunna berätta om
hurusom en dylik glattslipning af en sten kunnat åstadkommas af
får, som gnidit pälsen mot den. Omedelbart bakom masseborna
ligger en håla med två kamrar, hvilka genom en smal gång
stå i förbindelse med hvarandra. Denna håla antages af somliga
hafva stått i förbindelse med helgedomen. Man skulle i så
fall ha låtit offerblodet rinna ned i densamma och kanske ha
begagnat den smala gången därnere vid den hvarjehanda fromma
konstgrepp erfordrande anordningen af orakeltecken. Af den
aschera (heligt träd eller helig påle), som, enligt hvad vi af
Gamla testamentet veta, i allmänhet stod å en kanaaneisk
kultplats, har man icke i Gezer funnit något spår.
1 Enligt en mig muntligen meddelad uppgift skulle vid en
rekonstruktion af Gezerstenarna, hvilken utförts af en engelsk arkitekt,
omständigheter ha observerats, som skulle tala för att äfven de
ursprungligen varit inmurade i en wägg. Härom har dock ingenting
ännu publicerats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
