Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA MOSEBOK 49: 7 335
7 Förbannad vare deras vrede, som är så våldsam, och deras
grymhet, som är så hård!
Jag skall förströ dem i Jakob, jag skall förskingra dem i
Israel.
tiva storheter, som fatta rådslag i särskilda folkförsamlingar. För
MT:s kebödi, min ära, som vanligen uppfattats som en omskrifning
för själen, i betydelsen af det dyrbaraste som människan har (jfr
t. ex. Ps. 16: 9, där det står parallelit med »hjärta» och 7: 6, där det
som här står parallellt med »själ») har man förmodat, att den
ursprungliga texten här och på andra ställen lydde kebédi, (G: ifoaza)
»min lefver», mitt inre, som då är att uppfatta som ett synonymt
ord till »min själ». Denna förmodan har stöd i det förhållandet, att
det assyr. kabittu, lefver, enligt fackmännens upplysningar, också lär
förekomma i betydelsen: håg, »Gemiit». V. 7. Patriarken
fördömmer de dåda brödernas våldsamhet och grymhet och förklarar sig
vilja »förströ dem i Jakob och förskingra dem i Israel.» Ett sådant
talesätt vore omöjligt, om icke såväl Simeon och Levi som
Israel-Jakob redan vore kollektiva storheter. Likaså måste den talande
här vara den ideala enheten i Israel på denna tid. I själfva verket
har hvarken Simeon eller Levi enligt den följande historien haft
något särskildt område. Men ursprungligen torde de ha haft sitt
hemvist i trakten af Sikem, se till kap. 34. I Dorn. 1: 3, 17 ansluter
sig Simeon till Juda. De städer, som anvisas stammen i Jos. 19:1
ff.: Beer-Seba m. fl., lågo alla enligt Jos. 15: 26 ff. inom Juda stams
område, jfr ock 1 Kon. 19:3. Stammen gick så småningom upp i
Juda och omtalas därför icke alls i 5 Mos. 33; 1 Kr. 4:42 talas om
en utvandring af simeoniter till Edoms land på konung Hiskias tid.
I »denna förskingring» har Israel enligt detta ställe sett ett straff
för det i kap. 34 beskrifna brottet. Också Levi har tydligen enligt
patriarkens ord på vårt ställe en gång varit en stam som de andra
och bosatt i närheten af Simeon, med i följd af gemenskapen med
denne i den i kap. 34 beskrifna eller antydda händelsen har den
likaledes tidigt upprifvits och för hela den återstående tiden
kommit att sakna ett särskildt område. Här är denna »förskingring»
liksom Simeons betraktad som ett straff. Stammen kom emellertid
så småningom till stort anseende därigenom, att Mose betraktades
härstamma från den, och därför ansågos dess medlemmar vara
skickade att blifva präster framför andra (jfr berättelsen i Dorn. 17—18).
Sålunda kringspridda öfver landet och tjänstgörande som präster vid
de olika helgedomarna lefde leviterna ända till konung Josias
reformation, då de genom Upphäfvandet af de många helgedomarna i
landet förlorade sina inkomster och nu enligt 5 Mos. 12:12 blefvo
föremål för allmän barmhärtighet, därför att de icke ägde någon lott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
