Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340 röKSTA mosebok 49: 21—24
21Naftali är en <lössläppt> hind; han har sköna <ungar>
att gifva.
22Ett ungt fruktträd är Josef, ett ungt fruktträd vid källan;
dess grenar nå utöfver muren.
23 <Bågskyttar> oroa honom, <pilbeväpnade> ansätta honom;
24dock förblifver hans båge fast, och hans händer och armar
hafva spänstig kraft,
v. 19, hvarigenom meningen blir: »Aser, hans föda är fetma, han
gifver konungsliga läckerbitar». Meningen blir i sak här ungefär
den samma som förklaringen af namnet i 30:13, där Aser likställes
med »den lycklige». A:s område låg utmed Medelhafvet, mellan
Karmel i söder och Fenicien i norr (Jos. 19: 24 ff.). Det var ett
fruktbart land och närheten af hafvet och grannskapet med fenicierna
beredde folket ekonomiska fördelar. Till de feniciska konungarna
exporterades förmodligen en del af landets värdefulla produkter,
däraf v. b. 5 Mos. 33: 24 talar på liknande sätt därom, att A. doppar sin
fot i olja och att riglarna för hans portar äro af järn. — V. 21:
Naf-tali. Här är MT dunkel och knappast riktigt bevarad, eg. »N. är
en lössläppt (fritt omkring strof vande, ty det betyder scheluchä) hind»
Cajjälä). Men den senare hälften, som talar om N:s poetiska
begåfning passar ej därtill. G har läst 7ela (terebint 1. ek) i st. för ^ajjälä
och ’amire (grenar) i st. för ^imré, sål.: »N. är en uppväxt (långstäekt)
terebint, som sträcker ut vackra grenar». Detta ger en enkel bild.
Emellertid föreligger ännu en möjlighet: att bibehålla MT men
betrakta ’imeré (af massoreterna uppfattadt som pl. cstr. af ’émer, ord)
som pl. cstr. af ett i G. T. eljest okändt Hmmar (alltså här Hmmere)
med betydelsen: lam, här: unge. N:s område hade formen af en
långsträckt figur, utefter västra sidan af sjön Genesaret, upp efter
Hule-sjöns vatten och ända till trakten af Hermon. — Y« 22—26:
Josef. Texten är något dunkel; för ben bör sannolikt läsas ben (med
segol, cstr.) »ett ungt fruktträd»; det följande pörat innehåller troligen
en anspelning på Josefs son Efraim (jfr härledningen af pärä, bära
frukt, vara fruktsam, 41: 52). »Dess grenar», eg. döttrar, väl poetisk
omskrifning för »rankor»; texten tänker förmodligen på ett vinträd,
planteradt vid vatten och därför bärande så rika rankor, att de ej
få rum inom inhägnaden, jfr till bilden Ps. 1:3. V. 23. På grund
af sitt härliga land får Josefs fiender, som med sina pilar irritera
och oroa honom. Detta är tydligen tankegången, men de närmare
ordalagen äro ovissa. Eg. »de förbittra (oroa) honom och skjuta
(G: strida), pilbeväpnade ansätta honom.» Men grundt:s byggnad
låter förmoda, att i värobbu döljer sig ett substantiv, ett parallellt
subjekt: bågskyttar oroa honom, pilbeväpnade ansätta honom. V. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
