Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396 N. J. GÖRANSSON
system af godtyckligheter förstår emellertid Ihmels att
tillbakavisa. För det första betonar han, att all visshet i sista hand
är subjektiv, för det andra inskärper han, att troskunskapen
skall kontrolleras på sin samstämmighet med allt hvad
människan för öfrigt erfar som sanning. Wie der Christ in die Welt
hineingehört, so soli auch die christliche Ehrfahrungsgewissheit
sich entschlossen in das gesamte Wahrheitssuchen der
Mensch-heit hineinstellen (s. 165). Det teoretiska sanningssökande t
och forskandet kan visserligen icke direkt gifva troskunskapen
något innehåll, men indirekt bestämmes den af detsamma. Tron
vägledes af forskningen, så att den icke råkar in på
inbillningarnas område, hvilket sker därigenom, att den religiöst
intresserade förehålles, att ingen motsägelse får äga rum mellan det,
som teoretiskt är sant, och det som religiöst upplefves. Att
göra dogmats innehåll fast genom ett egensinnigt »det vill jag»
är farligt. Ich bekenne, dass ich immer wieder in der
Seel-sorge wie im Unterricht auf eine gedankenlose Betonung: »Man
muss einen festen Grlauben haben» nach aller Möglichkeit Jagd
gemacht habe. Grewiss känn der Satz ja so verstanden werden,
dass er durchaus richtig ist, aber ich hatte immer wieder den
Eindruck, als betone man ihn gerade da gerne, wo man in der
Tat aus einem selbsterworbenen Piihrwahrhalten aller kirchlichen
Wahrheiten sich eine Art Verdienst zimmern möchte. Nein
wir wollen es immer wieder laut aussprechen, der evangelische
Glaube ist seinem tiefsten Wesen nach etwas durchaus anderes
als ein äusseres Fuhrwahrhalten von allerlei Lehren, er ist nichts
anderes als herzliches Vertrauen auf die gnädige Offenbarung
in Jesus Christus» (s. 186 f.).
I den diskussion, som på 1880- och 1890-talen uppstod med
anledning af Dreyers bok Undogmatisches Christentum,
påyrkade bland andra äfven Julius Kaftan, att kristenheten skulle
hafva ett nytt dogma (jfr hans skrifter Glaube und Dogma
och Brauchen wir ein neues Dogma). Ihmels vill säga, att vi
icke behöfva ett nytt dogma, därför att det gamla dogmat, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
