Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432 GUSTAF AULÉN
lef bara », är helt och hållet något individuellt upplef bart.
Herrmann betraktar det som Schleiermachers stora gärning,
att han i sina »Reden über die Religion » fästat
uppmärksamheten på detta. Däremot betydde det ett återfall och ett
fördunklande af den vunna insikten, när Schleiermacher i Der
christliche Glaube ville uppvisa, att religionen »hörde den mänskliga
naturen till» och såtillvida dock vore något allmängiltigt.1
Men om religionen icke är något allmängiltigt, så är
däremot vägen till religion allmängiltig, hvarför det är den
evangeliska dogmatikens angelägnaste vetenskapliga uppgift
att göra sig reda för denna väg till religion eller m. a. o. söka
visa, huru tron uppstår hos en människa.2 Vägen till
religionen går öfver sedligheten. Nu är det sedliga krafvet lika
litet som religionen en bevisbar verklighet; det är äfven det
en uppleft)ar verklighet. En sedlig öfvertygelse tränger
sig på oss i det förtroendeförhållande, som knyter oss fast
vid andra människor, i det att detta såsom en ofrånkomlig
verklighet ställer det obetingade sedliga krafvet fram för
våra ögon. Skulle än vårt förtroende svikas, står dock det
sedliga krafvet alltjämt kvar, ty idealet af ett lif i sant
förtroende står kvar såsom ett i sann mening själfständigt och
verkligt lif. En gång ställd inför det obetingade krafvet i
detta ideal af personligt lif kan människan emellertid icke
— mer och mer ju mer hon fördjupar sig häruti — undgå att
märka det afstånd, som skiljer henne från detta ideal och som
håller henne fången i osjälfständighet och träldom under
»tingen». Det sedliga krafvet för oss in i motsägelser, så
snart vi börja göra allvar af detsamma, och det för människan,
om allvaret icke aftrubbas, fram till insikten om sin
vanmakt, till upplösning af den själfständighetstanke, som den
själf födt till lif. Hon kan då blott tillämpa sedelagen på sig,
om hon finner» ännu ett annat rättfärdigande för den out-
1 Jfr t. ex. Herrmann, Christlich-protestantische Dogmatik i
Die Kultur der Gegenwart, Teil I, Abt. IV, Lief. III, sid. 597.
2 Jfr t. ex. Herrmann, Neu gestellte Aufgaben der
evangelischen Theologie, i Zeitschrift für Theologie und Kirche 1912, sid.
193 f. : »Die systematische Theologie hat den Beruf, möglichst
vollständig zu beschreiben, wie ein Mensch seinem Gott gehorcht oder
fromm wird.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
