Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPENBARELSE OCH HISTORIA I DEN NUTIDA TEOLOC4IEN 443
såväl i sin etik som framför allt i Den kristnes
gudsumgänge genom att belysa dem utifrån Jesu
gudsrikesförkunnelse och hans Messiasmedvetande. Härvid kunna de
konkreta betingelserna dock icke undgås. Vi få här höra,
huru Jesu uppfattning af hvad Guds rike innebär skiljer
sig från den samtida judiska, huru Jesu
gudsrikesförkunnelse sluter inom sig en helt annan uppfattning af
rättfärdigheten och af förhållandet till »das Jenseitige». Jesus
har först i historien lärt människorna att fatta den fulla
innebörden af rättfärdigheten. Jesu religiösa
frälsaremedvetande visar sig i hans messiasmedvetande: dettas
art träder fram i motsättningen till den fromma
judendomens messiasförhoppningar samt i den tillförsikt, som
Jesus bevarar in i döden gent emot allt världens motstånd:
häri uppdagas, huru han i sin person och sitt verk ser
skapelsens mål1 Vi behöfva blott rikta
uppmärksamheten på dylika Herrmanns uttalanden för att förstå, huru
fullkomligt omöjligt det måste vara för honom att frigöra
Jesusbilden från konkreta betingelser och huru de båda
dragen —- den andliga fullkomligheten och det religiösa
frälsaremedvetandet — utan stödet af sådana konkreta
historiska betingelser måste förlora sin existensmöjlighet. Att
frigöra från dessa betingelser måste ju till sist betyda, att
bilden själf skulle förlora hvarje tydligt och urskiljbart
drag; så har Herrmann icke heller kunnat umbära en
i någon mån konkret bakgrund för det Jesu inre lif, till
hvilket hän hänvisar oss.
Men om så är, tränger sig i detta sammanhang
åter den ofvan berörda frågan om Herrmanns ställning
till den historiska vetenskapen fram och kräfver en
skarpare belysning. Är frågan verkligen redan löst med den
af Herrmann i Religion och Historia framställda
distinktionen mellan »natur» och »historia»?
»Wir meinen zu zeigen, wie die an die biblische
Überlieferung gebundene Religion von den Schwankungen der histo-
1 Jfr Den kristnes gudsumgänge, sid. 64 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
