Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN KRISTNA STATSKYRKANS UPPKOMST 13
den tilltagande yttre oron, näringslifvet skadas, handeln
försvåras, allting går tillbaka och välståndet minskas.
Följden af den nu antydda politiska och sociala utvecklingen
blir den, att det i dessa tider födes en djup känsla af alla
timliga värdens obeständighet och en allmän pessimistisk
stämning.1
I det nu anförda ligga de allmänna förutsättningarna för
den religiösa väckelse, som nu visar sig inom den hedniska
världen. Religionen blir åter en makt i lifvet. Den tidigare
skepticismen och frivoliteten inom de högre klasserna vika
tillbaka. Stoicismens tro på människans egen kraft är bruten,
filosofien är religiös vorden, och starkare än någonsin erfares
under tidens nöd behofvet af gudomlig hjälp. Det är dock
icke de gamla grekiska och romerska folkreligionerna, som
lefva upp igen. Deras tid var, såsom förut antydts,
oåter-kalleligen förbi, emedan de voro alltför primitiva och naiva
inför de nya fördjupade religiösa behof ven. Sakta men
säkert hade under tidernas gång Kybele och Åttis, Isis och
Serapis, omsider äfven den persiske Mithra och Syriens Baaler
vunnit insteg i Västern. Utan tvifvel hade denna vandring
gynnats af Orientens kulturella uppsving och ökade anseende
samt likaså af den starka folkström mot väster, som följde
med handeln och samfärdseln, med härens barbarisering
och förflyttningarna inom statsförvaltningen. Hvarje
öster-länning var en missionär för sin tro och. boren agitator. Men
detta förklarar icke allt. Väl synas ofta de orientaliska
kulternas triumf betyda barbariets återvändande, men i
verkligheten representera Orientens kulter och
religionssystem en högre religionstyp än Roms och Greklands gamla
folkreligioner. Detta röjer sig redan i deras ojämförligt
större makt öfver människan. Förut var religionen bunden
vid familjen, staden, staten och gudsdyrkan en borgerlig
skyldighet. Den gamla municipala fromheten var
förbunden med en massa jordiska intressen, medan de orientaliska
religionerna se bort öfver det jordiska och rikta blicken
1 Müller, a. a., § 28. v. Schubert, a. a., s. 228 ff. J. Réyille, La
"Religion a Borne sous les Sévéres, Paris 1885, s. 1 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
