Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN KRISTNA STATSKYRKANS UPPKOMST 15
vinst, i det att vetandet sakta och omärkligt ombildade de
gamla primitiva religiösa föreställningarna.1 Medan det i
Greklands kultur uppstått en afgrundsdjup klyfta mellan
religion och vetenskap, möjliggjordes här en enhetlig lifs- och
världsåskådning. Teologien inskränker sig mer och mer till
att deifiera de vetenskapligt fattade och erkända krafterna
i naturen och världsalltet, sålunda de fyra elementen, hvilkas
tallösa kombinationer orsaka naturens många företeelser,
vidare stjärnorna eller i allmänhet himlakropparna, hvilka
länka världsloppets gång och jordelifvets historia, samt först
och sist den strålande solen. Dennas allt behärskande roll
i världsalltet gör, att man icke kan föreställa sig henne såsom
en blind makt, utan som ett <püo votjtöv eller världsförnuft,
hvilket genomtränger hela tillvaron och af hvilket
människans förnuft är en gnista. Hedendomen fick ett nytt
högre gudsbegrepp. Gud blef öfver världslig, oändlig,
allsmäktig. Härmed följde ock en ny föreställning om lifvet
efter detta. För den gamla naiva hedendomen var detta
ett armt, olyckligt skugglif i underjordens mörker. Här
återvända de aflidnas själar, själfva af ljusnatur, till sin
himmelska ursprungsort och till ett saligt lif, därest jordelifvets prof
beståtts, medan alla dämoner och onda gå under i den
kommande stora världsbranden.
Slutet på hedendomens egen religiösa utveckling blef
sålunda en solar panteism med monoteistisk, resp.
henoteis-tisk riktning: En enda, evig allsmäktig, allomfattande gudom,
som röjer sig i hela naturen och världsalltet men starkast i
solen. Oändligen höjde sig denna åskådning öfver den gamla
idololatrien. Men så höga de nya tankarna än voro, förblef
det gudomliga likväl i kraft af utgångspunkten i naturen
alltfort bundet vid denna. Visserligen icke vid det
växlande vegetationslifvet, hvarför vi icke i den solära
panteis-men möta en lidande, döende och återuppstående gudom,
1 Så blir läran om elementernas strid ett stöd för det
antropologiska och moraliska systemet. Astronomiska satser tjäna till
fastställande af en förment metod för divinationen. De urgamla
trollformlerna förbindas med medicinska recept o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
