Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
E. LINDERHOLM
skarinna. Själf kysk kräfver han samma dygd.
Renhetskrafvet är icke längre blott rituellt utan af etisk innebörd.
Mithrasdyrkarens lif blir en kamp emot det onda. Den är
icke utsiktslös. Kämpar han väl, består han i domen efter
döden, undgår helvetet och blir vid världsålderns slut
delaktig af den kroppsliga uppståndelse till evigt lif, som väntar
de goda, medan åter de onda med sin herre, Ahriman,
tillintetgöras. Denna manliga religion, som för öfrigt uteslöt
kvinnan, var som skapad till soldatreligion, allrahelst alla
invigda voro bröder. Dess imperativa moral och för det
praktiska lifvet betydelsefulla och hälsosamma kraf funno
ännu gensvar i gammal romersk religiös och etisk tradition.
Så är det förklarligt, att det vid midten af 200-talet ett
ögonblick såg ut, som om Mithra skulle bli allenarådande i den
romerska världen och öfvervinna äfven Kristus.1
Det fanns emellertid, såsom vi sett, ett område, där
den persiske guden icke vann ingång. Det var den grekiska
världen. Här uppstår nu i och med nyplatonismen en starkt
rivaliserande religions- och systembildning, ojämförligt
djupare och i längden starkare och mäktigare.2
Såsom nyplatonismens fader nämnes af traditionen
Am-monius Saccas i Alexandria (f c. 245). Dess verklige
grundläggare blef dennes lärjunge, egyptern Plotinos (204—270),
hvilken sedan 244 lärde i Rom och fann talrika lärjungar i
den bildade och förnäma världen. Mest berömda bland hans
lärjungar och efterföljare äro syrern Porphyrius (f c. 303),
verksam i Rom och på Sicilien, samt Jamblichus i Syrien
(t c. 330).
I sin plotinska form hör nyplatonismen närmast
samman med det grekiska tänkandet. Själf sista ledet i de ef t
er-sokratiska systemen och den konsekventa fulländningen af
den subjektivistiska filosofien, hade nyplatonismen lärt af
så godt som alla tidigare skolor utom af sin dödsfiende
epi-kurismen: af Aristoteles filosofisk metod, af Plato hans
metafysik, af Stoan dess dynamistiskt panteistiska kosmologi
1 Cumont, Die Mysterien des Mithra.
* Harnack, Dogmengeschichte I4, s* 808 ff. Mült 138 ff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
