Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
E. LINDERHOLM
kejserliga anspråken. Den hade nämligen bevarat
mazdais-mens gamla lära om Hvarenö, den strålglans, som gudomen
beröfvar usurpatorn men förlänar den laglige härskaren till
underpant på sitt välbehag, på lycka och seger. Alexanders
efterföljare hade ägt denna glans, som af grekerna nämndes
To/Tj, af romarna Fortuna eller Fortuna Augusti. Alltifrån
Mithrasdyrkaren Commodus nämnes nu kejsareni sin officiella
titel: Pius, Felix, Invictus. Det sista är eljest solgudens
epitel. En strålkrona omkring hufvudet på kejsarens
myntbilder åskådliggöra gudomens bistånd. I den syriska
solmo-noteismen kunde man på grund af dess panteistiska inslag
eller urgrund gå längre och rent af sätta kejsaren i
väsens-förbindelse med solguden själf såsom dennes jordiska
uppenbarelseform. Möjligt blef detta genom antagandet af
själarnas sidäriska, resp. solära ursprung och genom den
astro-logiskt grundade tron på ett förutbestämdt öde. Själf af
solärt ursprung, undfår den blifvande härskarens själ vid sin
ankomst till jorden sitt härskarvälde af solgudomligheten,
som härskaren, kejsaren, sålunda är en inkarnation af och en
representant för här på jorden. Så förvånar det icke längre,
då Aurelianus officiellt låter sig kallas Dens et Dominus
na t us eller då Julia Domna, som ock nämner sig Pia, Felix,
Augusta, låter sin bild taga Kybeles, gudamoderns, gestalt
eller bära halfmånen, som föreställde den en verklig gudinna.*
Det låg i sakens natur, att den monoteistiska riktningen,
särskildt i dess solära form, skulle utöfva sitt inflytande i
riktning till en omgestaltning äfven af den gamla romerska
statskulten i monoteistisk riktning. Redan Heliogabalus,
tidigt öfverstepräst vid Baalstemplet i Emesa, dit han jämte
sin mödernesläkt förvisats efter mordet på Caracalla, men
snart såsom dennes föregif ne son, blott fjortonårig, 218 utropad
till kejsare, öfverflyttar genast i fanatisk ifver Emesas
Baals-kult med dess svarta sten och många sensualistiskt råa bruk
till Rom. Emesas Baal skall under namn af Sol Invictus
Elagabal, d. ä. ElGabal, efter äkta orientaliskt semi-
1 Cumont, Die Orientalischen Religionen, s. 134. Die Hysterien des
Mithra, s. 76—94. Reville, a. a., s. 199 t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
