Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN KRISTNA STATSKYRKANS UPPKOMST
31
som förut framhållits, härutinnan en vändning.
Vetenskapliga behof och kraf göra sig gällande, och under 200-talet
uppstår, mest i Östern, en lång rad af teologiska skolor och
framträda betydande teologer i Lillasien, Kappadocien,
Edessa, Caesarea, Rom och först och sist i Alexandria genom
Clemens’ och Origenes’ verksamhet. Hvad är då ytterst
målet för den nya teologiska vetenskapen hos en Origines,
som snart behärskar det i teologiskt hänseende öfverlägsna
Östern? Intet annat, eller hellre, intet mindre än att
orientera den urkristna eller gammalkristna tron i tidens
filosofiska tänkande och allmänna världsbetraktelse samt att där
gifva henne sin naturliga plats. Det gäller en syntes mellan
kristen tro och samtidig vetenskap, ett företag, som i
längden icke kunde undvikas, för så vidt kristendomen skulle
lefva och nå ett allmännare inflytande i och öfver den antika
kulturvärlden. Det är icke möjligt och för vårt ändamål
knappast behöfligt att här gifva en framställning af det t. v.
segrande teologiska eller religionsfilosofiska system, som
grundlades af Clemens och genomfördes af den store Origenes.
Det är nog att här antyda de sidor, som säkerställde
systemets kampduglighet i den religiösa konkurrensen och dess
seger för en tid i kyrkan.
Det är den grekiska logosidén och dess tillämpning på
Kristus, som äfven hos Clemens och — fastare — hos
Origenes skapar förmedlingen mellan gammalkristen tro och
grekiskt tänkande i dess nu nyplatonska tankeformer och
föreställningsvärld. Framväxt samtidigt med den
egentliga nyplatonismen företer den origenistiska åskådningen
på grund af de gemensamma allmänna filosofiska och
kulturella förutsättningarna stora likheter med densamma.
I båda systemen har världsbilden i stort sedt samma struktur,
samma grundskillnad mellan den andliga och materiella
världen. Vidare finnes hos båda samma abstrakta
gudsbegrepp, låt vara, att detta hos Origenes fått mera lif och
konkretion genom komplettering med evangeliets.
Nyplato-nismens Noös och Origenes’ Logos ha i den kosmiska
utvecklingen och vid själarnas tillblifvande ungefär samma upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
