Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
E. LINDERHOLM
förut framhållits. Nu kommer med massornas anslutning
till kyrkan denna utveckling att taga starkare fart och
tillkommer upptagandet af ett flertal lägre religiösa
föreställningar och bruk från den omgifvande hedniska världen.
Hvad den högre kulten angår,1 förhöjes nu ytterligare
dess yttre högtidlighet. De heliga handlingarna få en
alltmera mysteriös karaktär och rikare utgestaltning. Härtill
bidrager ock, att kyrkor nu allmänt byggas. Sakramenten
få samtidigt sin fulla ombildning till mysterier. Särskildt
dopet omgifves med en rad af symboliska och magiska
handlingar och förvandlas själft alltmera till en magiskt verkande
akt, hvilket åter bidrager till barndopets genomförande.
Samma magiska uppfattning gör sig ock gällande i
uppfattningen af nattvarden och nattvardsfirandet. Nu blir
nattvarden ett odödlighetsmedel och ett oblodigt återupprepande
af Kristi offer för att försonande inverka på Gud och därför
stundom löst från gudstjänsten. Samtidigt ompräglas hela
gudstjänsten genom sitt sammanhang med nattvardsfirandet
såsom dess höjdpunkt i mysteriös riktning. Äfven ordets
förkunnelse blir ett införande i en högre hemlig vishet,
liksom ock bekännelsen, Herrens bön m. m. först vid ett
framskridet stadium af dopundervisningen meddelas. Först den döpte
får kännedom om församlingens alla heliga skatter och får
vara med om den evkaristiska delen af gudstjänsten. Med
denna mysteriösa utveckling fick den kristna kulten en i
bästa mening tidsenlig form. Redan psykologiskt sedt
djupt grundad, svarade den nu på det närmaste äfven
mot den allvarliga antika människans religiösa kraf och mot
hennes behof af att symbolisera och materialisera det andliga.
Bredvid den högre kulten, som trots sin främmande
utsmyckning och partiella omtolkning dock behöll sin kristna
grundkaraktär och sedligt höga ståndpunkt, insippra och
etablera sig nu i den kristna kyrkan en lägre kult eller lägre
kultbruk med ty åtföljande hvarjehande antik vidskepelse.2
1 Se v. Schubert, a. a,, s. 332 ff.
2 Harnack, Kirche und Staat, loc cit., s. 154 f. Mission, I, s. 108
ff. Om helgondyrkan se särskildt Achelis, a. a., II, s. 334—365.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
