Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN KRISTNA STATSKYRKANS UPPKOMST 37
åt klerus i allmänhet och åt episkopatet i synnerhet gaf allt
större betydelse för kyrkans vara eller icke vara.
Församlingens befogenheter samlas i biskopens hand. I kraft af
gudomligt uppdrag blir biskopen nu församlingens lärare,
prästerlige medlare och domare. Han är icke längre
församlingens tjänare utan dess herre. I Didaskalia heter det:
»Biskopen, medlaren mellan Gud, eder lärare och, näst Gud,
eder fader, som genom vattnet födt eder på nytt, han är eder
furste och herre, den mäktige konung, som afgör i den
allsmäktiges ställe och därför skall åtnjuta samma ära som Gud.»
Biskopen är enligt Cyprianus vicarius Christi. Den, som är
emot biskopen, är emot Gud. Det är episkopatet, som blifvit
frikyrkans ryggrad och kärna, det element, som egentligen
konstituerar densamma. Cyprianus, som kan betecknas
såsom typen för det nya maktfullkomliga hierarkiska
fri-kyrkoepiskopatet, säger också detta tydligt nog, då han
yttrar: »Ecclesia super episcopos constituitur et omnis actus
ecclesiae per eosdem praepositos gubernatur. . . Unde scire
debes episcopum in ecclesia esse et ecclesiam in episcopo et,
si qui cum episcopo non sit, in ecclesia non esse.»
Församlingen har fått en ny karaktär. Den är icke längre ett de
heligas samfund, utan en rättsligt ordnad institution, hvars
grundval är den biskopliga befattningen. Den är icke längre
en förening af troende bröder, utan en frälsningsanstalt, trots
medlemmarnas ohelighet fortfarande helig på grund af
det prästerliga ämbetet och dess förfogande öfver den
gudomliga nådens skatter.
Med det maktfullkomliga hierarkiska episkopatet följer
en fastare organisation, närmast af den enskilda biskopliga
lokalförsamlingen. I regel omfattar denna i anslutning till
stadsförfattningen. alla kristna i en stad med tillhörande
landsbygd och har blott en biskop, äfven om den, såsom i
Rom nu räknar ett 40-tal kyrkor och omkr. 150 klerker, bland
dessa 46 presbyter, och för vissa grenar af församlingsvården
måst uppdelas i distrikt — början till en församlingsindelning
i städerna. Vid större antal kristna på landsbygden inrättas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
