Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
E. LINDEEHOLM
en filialförsamling — första början till de senare
landsförsamlingarna — under ledning af en presbyter eller diakon.
Jämte de episkopala stadsförsamlingarna gafs det ock på
vissa orter, såsom i Syrien, själfständiga landsförsamlingar
med egna biskopar.
Bredvid biskopen står såsom rådgifvande myndighet
ett kollegium af presbyter, hvilka liksom biskopen äro
innehafvare af det sacerdotala ämbetet och på hans uppdrag
utöfva vissa funktioner. Den ekonomiska förvaltningen ligger
ock i biskopens hand. Diakonerna, som icke innehafva det
sacerdotala ämbetet, men tillhöra de tre ordines maj ores, äro
biskopen direkt underordnade och biträda honom särskildt
i fattigvården och ekonomiförvaltningen. Därjämte bjuder
biskopen nu öfver ett antal ordines minores: subdiakoner,
akoluther, exorcister, lektorer och ostiarier, hvilka bestrida
de tjänster och fylla de uppgifter, som förut utförts af
lekmän och tidigare till en del hvilat på karismatisk begåfning.
All församlingstjänst får nu klerikal natur. De kristna
församlingarna ha fått ett prästämbete af grekisk-romersk
prägel, och de kristna kyrkorna förses med ett talrikt, hierarkiskt
ordnadt, högre och lägre prästerskap, som står till biskopens
förfogande. Denne får nu till sin hjälp en hel kår af
kyrkliga ämbetsmän, väl skolade för sin tjänst under
passerandet af graderna enligt den kyrkliga befordringsordning,
som nu börjar utbildas i analogi med de romerska
ämbetsverkens skick. Slutligen ordnas församlingarnas inkomster
och få fastare karaktär.
Vi stå redan här uppenbarligen inför ett betydande
organisationsarbete, som varslar icke litet af den romerska andans
kraft och sinne för ordning och fasta former. Det är ju ock
Västern, som går före i organisatoriskt, medan Östern är
öfverlägset i spekulativt dogmatiskt hänseende.
Hvad som i detta kyrkliga organisationsarbete skapats,
är intet mindre än en ny rättsutveckling, en själfständig
kristen rättsordning, åt hvilken det nya hierarkiska
episko-patet ger all önskvärd auktoritet. Ännu mera imponerande
och framför allt ännu mera betydelsefull blir den kristna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
