Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN KRISTNA STATSKYRKANS UPPKOMST
39
församlingsorganisationen, emedan den skapar en
rättsordning, som på ett nytt sätt reglerar de kristnas hvardags-,
arbets- och sociala lif, och därför sträcker sina verkningar
långt utanför det egentliga församlingslifvet. Principen är
icke ny, men den får nu fastare former och en vidsträcktare,
om än icke mera djupgående innebörd. Huru stark den
kristna frikyrkans egen rättsordning var och huru långt ut
i lifvet den nådde, det ser man först under 300-talet. Denna
själfständiga kristna rättsbildning var en ren nödvändighet,
då det hedniska samhällets lagstiftning på det moraliska och
sociala området icke kunde tillfredsställa kristen åskådnings
kraf. Beträffande sådana frågor som ståndsskillnad,
fattigdom, slafveri, äktenskap och uppfostran, sedliga förseelser,
och förbrytelser m. m. s. utbildas i den kristna frikyrkan en
egen, än mera human, än mera moraliskt sträng
rättsuppfattning, som i dessa och andra stycken går den borgerliga
lagstiftningen i förväg. Medan staten ännu i de bestämmelser,
som af Septimius Severus utfärdats, betraktade en
förbindelse mellan senatorsdotter och frigifven såsom
konkubinat, förklarar biskop Kallistus i Rom, att en sådan
förbindelse af kyrkan kan erkännas såsom äktenskap —
naturligtvis, där kyrkans etiskt strängare äktenskaps villkor i öfrigt
icke lade hinder i vägen. Botstriderna efter den decianska
förföljelsen medförde genom botordningens utveckling
skapandet af en kyrklig straffordning eller kriminalrätt samt
en kyrklig processordning, som följes inför den biskopliga
domstol, hvilken nu faktiskt blir en verklighet. Äfven rent
privaträttsliga tvister, t. ex. i ekonomiska ting, kunde dragas
inför den biskopliga domstolen, då de ju stredo mot
brödra-kärlekens och fridens bud. Föröfrigt gällde det att så långt
möjligt efterfölja det apostoliska budet att öfverhufvud icke
gå till rätta med hvarandra inför de hedniska domstolarna.
Så blef biskopsdomstolen en civilrättslig domstol, som
visserligen icke hade statens exekutivmakt bakom sig, men heller
icke behöfde det, med den auktoritet kyrka och episkopat
nu ägde.
Denna auktoritet stärktes betydligt under 200-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
