Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RELIGIONSHISTORIENS GRÄNSLINJE 55
ställning känner sig minst af allt endast hemma i utkanterna,
utan känner sin plats midt i händelsernas brännpunkt. Den
tror dock trots det oundvikliga kausalsammanhang, i hvilket den
naturvetenskapliga världsåskådningen synes infoga alla
företeelser, inre som yttre, att utvecklingen i det hela ledes af
en personlig vilja mot ett bestämdt mål. Det är den gud, hvars
anlete så ofta för naturforskaren undanskymmes af hans vågar,
retorter, mikroskop och dissekerknifvar, men som historikern
skymtar i händelserna i folkens lif och i de skickelsefulla växlingar,
som bära prägel af en världshistorisk personlighet. Framför
allt ser han det i »den personlighet, som. icke liknar någon annan »,1
Det anlete, som historieforskaren så skymtar, det ser den
religiösa tron icke blott i de världshistoriska händelserna, utan
äfven i sitt eget personliga lif. Den kristna tron håller före, att
om människan icke ser Gud i sitt eget lif, ser hon honom icke i
historien. Men det är tydligt, att ett sådant gudsbegrepp, en i
historien ingripande, handlande Gud, icke kan rymmas inom
någon som helst religionsbiologi. Han flyr icke undan för
naturkausaliteten, utan handlar äfven genom denna till uppnående af
det af honom satta målet. Det synes sålunda, som om vi i
religionens värld skulle möta tvenne artskilda gudsuppfattningar, en
som uteslutande har sina rötter i naturen och en, som väl icke
vill lösgöras från denna, men som behärskar den i stället för att
behärskas af den. Men när så är förhållandet, torde uppfattningen
af religionen som en öfverallt, där den framträder, likartad
företeelse förtjäna en närmare undersökning. Ty finnes det två
artskilda gudsuppfattningar, måste det inom religionerna gå en
bestämd gränslinje emellan den eller de religioner, som ha den
ena uppfattningen, och den eller de, som ha den andra. Det torde
då vara en angelägen uppgift för religionshistoriens filosofi att
med dylika frågor för ögonen granska det förefintliga materialet
och se till, huruvida detta berättigar en sådan uppfattning samt
i hvad mån det kan inverka på religionshistoriens metod.
Vid en undersökning af den art, som vi här gå att skissera,
1 Harald Hjärne, Minnestal på Gustaf Adolfsdagen 1892 (Svensk
Tidskrift 1892) s. 484. (Svenskt och Främmande s. 56).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
