Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
EDGAE REUTERSKIÖLD
kunde det tyckas, som om vi skulle hafva att börja med en
definition på religionen och därefter indela de faktiska religionerna
efter det sätt, hvarpå de hvar för sig lyckats förverkliga denna.
Men det har städse visat sig och skall äfven af denna
undersökning framgå, att det är omöjligt att finna en definition, som ger
rättvisa åt alla religioner. Ty utgår man från de högre
religionerna, uteslutas de lägsta, och vill man omfatta äfven dessa,
uteslutes det nya, det karakteristiska i de högre. Om vi t. ex. taga
Hoffdings bekanta definition af religionen såsom tron på
»Vær-diens Bestaaen », skall det icke nekas, att denna ger ett
sammanfattande uttryck för mångt och mycket i religionernas värld,
men såsom definition på kristendomen »underbjuder den det
minsta möjliga snarare än tvärtom»,1 ja, det verkligt
karakteristiska i denna kommer på intet sätt till uttryck i denna
definition. Det kan visserligen vara en prisvärd uppgift att söka
komma åt det lika och gemensamma inom alla religioner, men om
man genom ett sådant försök kommer att förbise något väsentligt
nytt och karaktäristiskt, blir en sådan definition ett hinder.
Emellertid kan man, och detta nöjer man sig ofta med, stanna vid en
beskrifning af de yttre kännetecknen på religionen till skillnad från
andra företeelser. Man undgår visserligen då att göra direkt
våld på det väsentliga i religionen, men man löper dock stor fara
att »skära allt öfver en kam». Den tidigt bortgångne franske
religionsforskaren Marillier har i sin sammanfattande artikel
Eeligion i La grande Encyclopédie underkastat några sådana
1 »Harald Höffding har försökt ge ett minimalt, i sanning så
långt som möjligt reduceradt uttryck för det lifsuppehälle, människan
söker i religionen, då han kallar religionen för tron på, att det
värdefulla äger bestånd. Men äfven i denna minimala definition, som
underbjuder det minsta möjliga snarare än tvärtom, ligger det, att
religionens värde ytterst måste mätas efter den segrande visshet och
de garantier den förmår ge för lifvets värde och mening, när det
lefves i enlighet med det, som för religionen är dess sanna innehåll,
och att ingen jämförelse mellan moralbuden kan ge en rätt värdering
af de religioner, med hvilka de äro historiskt mer eller mindre
innerligt förbundna.» Söderblom, Uppenbarelsereligion (Skrifter i
Teologiska och Kyrkliga ämnen tillägnade domprosten O. A. Tören)
s. 207.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
